När man läser om de händelser som anmäls till Skolinspektionen och som leder till att en skola eller en lärare bedöms ha brustit i sitt arbete så kan det i efterhand vara ganska lätt att se var det gått fel. Det är sällan en enskild individ eller en enskild händelse som är problemet utan det finns systematiska brister på skolan. Med ett gott förebyggande arbete kunde många negativa händelser ha undvikits. Något som vore bra för både eleverna och för skolans personal.

Om skolan till exempel saknar rutiner för hur man hanterar de sanktionsmöjligheter lärare ges i skollagen så ger det en sämre arbetsmiljö för både elever och lärare. Det kan bli svårare att upprätthålla ordning på lektionerna och det finns en risk att det uppstår onödiga konflikter ifall en elev ska avvisas från klassrummet eller lämna ifrån sig något störande föremål.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren är skyldig att systematiskt undersöka, riskbedöma, vidta åtgärder och följa upp verksamheten, så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Arbetsmiljöarbetet ska vara en del i den dagliga verksamheten och omfatta såväl fysiska som psykosociala förhållanden.

Arbetsgivaren ska ha rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla på arbetsplatsen ska medverka och alla som deltar i arbetsmiljöarbetet ska ha tillräckliga kunskaper för detta. Arbetsgivaren ansvarar för att alla på arbetsplatsen har tillräckliga kunskaper om arbetsmiljöfrågor.

 

Viktiga delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet är själva systematiken och kravet på dokumentation av såväl positiva som negativa erfarenheter.

Skyddsombudet har en viktig uppgift i att bevaka att arbetsgivaren har ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret.

Åtgärder mot kränkande behandling

I skollagen ägnas hela kapitel 6 åt skolans ansvar för att förhindra att någon utsätts för kränkande behandling och vad man ska göra om så ändå sker. Det förebyggande arbetet är förstås det absolut viktigaste.

Skollagen slår fast att det är huvudmannens ansvar att arbeta målinriktat, kartlägga risker samt vidta de åtgärder som krävs. En kartläggning kan bland annat innebära att se över om verksamheten genom sin organisation, regler, gruppindelningar, rutiner, schemaläggning och andra inslag leder till att elever blir diskriminerade eller utsätts för kränkande behandling. Det är viktigt att kartläggningen återspeglar förhållanden på skolnivå men det kan också finnas inslag på huvudmannanivå som kan leda till diskriminering eller kränkande behandling.

I sina allmänna råd så lyfter Skolverket fram vikten av kompetensutveckling för personalen för att vid behov öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten. Men också möjligheten för eleverna att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas.