Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Nobelpristagaren Herta Müller: Det är i skolorna diktaturen lärs ut

– Det är i skolorna som diktaturen lärs ut. Det sker i räkneexempel, i sånger, i ett välutvecklat statligt övervakningssystem där såväl elever som lärare är spioner. Så beskriver Herta Müller, nobelpristagare i litteratur 2009, hur det är att vara lärare i en diktatur, i sitt anförande vid lärarkonferensen Nobel Teacher Summit.

Herta Müller fick nobelpriset i litteratur 2009.

Skolor i diktaturer är platser där diktaturen lärs ut. Och såsom världen utvecklas måste diktaturerna bli allt hårdare för att lyckas ta tankens frihet från barnen som går i skolorna.

Diktaturen spreds ända ner i matteböckernas räkneexempel

Herta Müller beskriver hur diktaturen sipprar ner genom hela utbildningsväsendet, ända ner i matematikexemplen i elevernas skolböcker. Till och med där finns indoktrineringen inbyggd i elevernas uppgifter. Det görs subtilt till exempel genom att framhäva det egna landets förträfflighet när det gäller att producera traktorer eller genom exempel från andra områden i samhället. Det sker genom de sånger barnen lär sig, genom bilder samt på alla tänkbara sätt i skolan.

– Retoriken i en diktatur kretsar kring att bygga upp en konflikt mellan vi och dom, till exempel mellan öst och väst. Konflikten är ständigt är närvarande. Vid varje möjligt tillfälle lyfts den egna ideologin fram som överlägsen andra samhällskulturer, säger Herta Müller.

Som ett exempel berättar hon hur man i Rumäniens nationalsång lade till vers efter vers. Genom att i sången beskriva hur fantastiskt landet var hoppades man kunna övertyga befolkningen. Ju värre situationen blev, desto fler verser lade man till.

Så tystar man en nation

– Att leva utan frihet att uttrycka sig sätter spår i människor. När man riskerar att bli fängslad på grund av sina tankar så tystnar man till slut. Man håller sina sina privata tankar inom sig och klyftan växer mellan vad man tänker och vad man kommunicerar i offentligheten. Till slut vet man knappt själv vad som är sant och vad som är falskt. Det är så diktaturer fungerar, det är så man tystar en nation.

Barnen i klassrummet var spioner

När Herta Müller själv arbetade som lärare var hon alltid missnöjd. Hon kunde inte ge uttryck för sina åsikter eftersom barnen var små spioner, och de kunde ange henne för minsta lilla felsägning.

– De kunde inte hjälpa det, för det var så de var uppfostrade. De var helt enkelt en del av systemet, säger Herta Müller.

Hon berättar att det i alla skolor fanns statliga säkerhetsvakter. De hade en plats i varje skola, och de arbetade bland lärarna för att lärarna skulle ange varandra, och de var en viktig del av spionsystemet.

Alla barnen gillade uniformer

– Det fanns ibland militärer i skolan och jag frågade en dag vad eleverna tyckte om uniformer. De svarade att de gillade dem, och frågade mig om jag också gjorde det. Jag svarade bara nej. Mer än så vågade jag inte säga, av rädsla för att säga för mycket, berättar Herta.

Herta Müller blev uppsagd från varje skola hon arbetade vid. Ibland saknade hon arbete och ibland arbetade hon på fabriker. Men även därifrån blev hon uppsagd eftersom hon inte samarbetade med statens säkerhetsvakter och spioner.

Att vara politiskt övervakad innebär att vara ensam

– En sak som vi ska vara medvetna om i västvärlden är att om man är politiskt övervakad innebär det att man är ensam. För det som många inte tänker på är att i en diktatur stödjer 99 procent av befolkningen regimen. De är alltså angivare, en del av hela systemet, och därmed är man lämnad ensam.


Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-10-12 11.29

Utbildningsmaterial för lärare om årets nobelpristagare

Nobel Center har tagit fram material för lärare om årets nobelpristagare, anpassat för olika nivåer i skolan.

Hämta materialet här »