Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Medling i avtalsförhandlingarna mellan SKL och lärarfacken

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta har tillsammans med Lärarnas Samverkansråd beslutat att tillkalla medlare i förhandlingarna om ett nytt avtal.

Det nuvarande avtalet, som löpte ut den 31 mars 2018 och förlängdes i början av april, gäller tillsvidare även under medlingen. Avtalet omfattar omkring 200 000 lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare.

Frågor och svar kring medling i avtalsförhandlingarna:

Vad innebär det att det blir medling?
Om fack och arbetsgivare inte kommer överens kan parterna besluta sig för att ta in extern hjälp, medlare. Oftast utses två personer som ska hjälpa parterna att komma vidare i förhandlingarna. Medlarna lägger efter att ha satt sig in i konflikten ett bud till parterna. Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och SKL är bundna av det kommunala avtalet om förhandlingsordning, KAF. Genom KAF har parterna på det kommunala avtalsområdet reglerat hur förhandlingar och konflikter ska hanteras inom den kommunala sektorn, samt hur tidsplanen för förhandlingarna ska se ut.

Vad händer om medlingen inte ger resultat? Blir det strejk?
Det är viktigt att inte gå händelserna i förväg. I nuläget är det medling som är nästa steg. Men säger någon part nej till medlarnas bud, och medlarna väljer att inte komma med ytterligare något bud, då kan någon part välja att varsla om konfliktåtgärder, till exempel strejk från arbetstagarsidan respektive lockout från arbetsgivarsidan. Senast två veckor innan konflikten träder i kraft måste parten varsla om åtgärden.

Vad har ni gjort hittills?
Vi har förhandlat i månader nu och vi har visat att vi är beredda att göra vår del för att få ett skolavtal på plats som bidra till att lösa lärarbristen. SKL sviker Sveriges unga genom att inte ta sitt ansvar för att varje barn och elev ska mötas av en behörig lärare.

Vad är det ni inte är överens om?
Vi vill se ett skolavtal där SKL tydliggör för alla landets kommuner vikten av att de tar sitt huvudmannaansvar fullt ut. Där är vi inte idag. Då krävs det konkreta lösningar för arbetsmiljö och kompetensutveckling för våra lärare. Insatser behöver göras på varje enskild förskola och skola, med analys och åtgärder, som sedan följs upp på huvudmannanivå. Detta måste garanteras i avtalet. Vår motpart, SKL, måste inse att ett avtal som talar om att vissa saker måste göras, om än inte hur, inte är att inkräkta på kommunernas frihet.

Vilka är era krav?

  • Minskad arbetsbelastning. På varje förskola och skola behöver lärares arbetsinnehåll och arbetsbelastning gås igenom och åskådliggöras i syfte att skapa balans mellan olika arbetsuppgifter inom arbetstiden. Fokus ska vara på lärares och skolledares huvudsakliga uppdrag, där tillräcklig tid säkras till långsiktig planering, för- och efterarbete, uppföljning och utveckling, enskilt och i kollegiet.
  • Konkret arbetsmiljöarbete. Insatser behöver göras på varje enskild förskola och skola, med analys och åtgärder, som sedan följs upp på huvudmannanivå. Detta måste garanteras i avtalet.
  • Löneökningar som gör att även läraryrket får en positiv avkastning i ett livslöneperspektiv. De senaste årens löneuppvärdering måste fortsätta och förstärkas så att lärarnas löner ökar mer relativt andra grupper. Alla huvudmän måste aktivt bidra till uppvärderingen.
  • Omotiverade löneskillnader måste bort. Konkreta åtgärder måste till för att hantera de uppkomna negativa konsekvenserna av implementeringen av de statliga lönesatsningarna. Till detta kommer att de visserligen nödvändiga statliga satsningar som gjorts på lärares löner, på grund av brister i genomförandet, medfört omotiverade löneskillnader.
  • Bra löneutveckling utan att byta jobb. Varje huvudman måste ge erfarna lärare en sådan löneutveckling att kontinuiteten i undervisningen säkras för eleverna. För många erfarna lärare är idag byte av arbete eller arbetsplats fortfarande den enda möjligheten att åstadkomma en reell löneutveckling. Erfarna och yrkesskickliga lärare måste garanteras en löneutveckling som speglar deras arbete, ansvar och betydelse för elevernas resultat.
  • Kvalitet före kvantitet. Behöriga och legitimerade lärares kompetens måste användas och värderas på rätt sätt, så att intentionerna med legitimations- och behörighetsreformen tas tillvara. Uttaget av undervisning per lärare får inte öka så att den drabbar undervisningskvaliteten eller leder till ökad ohälsa.
  • Bättre kompetens- och karriärutveckling. Parterna ska tillsammans med staten verka för att ett nationellt fastställt professionsprogram för alla lärare och skolledare införs. Programmet ska hantera introduktion och mentorsprogram som stärker och stödjer såväl utbildningen för lärarstudenter som starten på lärares yrkesliv samt säkra fortsatt kontinuerlig kompetens- och karriärutveckling under hela yrkeslivet.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-14 19.14

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll