Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Rast och paus — detta har du rätt till

Under din arbetsdag har du rätt till rast och pauser. Men som lärare eller studie- och yrkesvägledare kan det vara svårt att hinna ta pauser, och lunchrasten tillbringar du kanske med eleverna? Miia Austa, regional ombudsman på Lärarnas Riksförbund, reder ut vad som gäller.

Fråga:
Två dagar i veckan har jag lektion till klockan 12, och nästa lektion börjar klockan 12.30. I mitt schema är detta markerat som rast. Är det verkligen rast när det är så kort tid emellan lektionerna?

Svar:
Nej, troligtvis kan inte den stunden räknas som din lunchrast eftersom den blir för kort. Sannolikt behöver du efter den sista lektionen plocka ihop material, kanske prata med en elev och lämna klassrummet innan din rast kan börja.

Likaså behöver du en stund innan nästa lektion för att hämta material och kanske ställa i ordning innan eleverna kommer. Då blir själva tiden för din lunchrast för kort. Arbetstidslagen anger inte hur lång rasten ska vara, men praxis på svensk arbetsmarknad är att en lunchrast är mellan 30 och 60 minuter lång, där minimum är 30 minuter.

Ditt schema ska alltså läggas så att du får rimlig tid på dig att avsluta och starta dina lektioner samt lämna och hämta det material du använder under lektionerna, och ändå får ut minst 30 minuters rast. Som ditt schema ser ut nu finns ingen möjlighet för dig att verkligen få ut tillräcklig tid för rast. Det är arbetsgivarens ansvar att planera verksamheten så att kravet på rast kan uppfyllas. Din chef måste alltså se över ditt schema.

Ta kontakt med ditt lokala ombud för stöd, och kom gärna med egna förslag till rektorn. Syftet med rasten är att du ska kunna återhämta dig för att sedan orka slutföra arbetsdagen med god kvalitet på arbetet. Du får inte betalt för den tid du har rast och behöver inte vara på din arbetsplats eller ha med dig din jobbtelefon. Du får inte arbeta mer än fem timmar innan du får din rast. Ett bra tips är att begära att tjänstefördelning och scheman behandlats i samverkan/skyddskommitté för att synliggöra organisatoriska arbetsmiljöproblem i ett tidigt skede.

Fråga:
Jag har fått ett schema där det inte finns någon lunchrast två av dagarna eftersom jag äter med barnen då. Får det vara så?

Svar:
Nej, så får det inte vara. Under din rast är du inte i tjänst och får inte heller betalt. Om du är ålagd av din rektor att äta pedagogisk lunch med eleverna har du tillsynsplikt och är alltså i arbete. Du har därför rätt till rast senast efter fem timmars arbete, vilket kan vara före eller efter den pedagogiska måltiden. Rasten kan i vissa fall ligga efter den sista lektionen om du exempelvis arbetar i årskurs 1 och eleverna slutar för dagen kl. 13.00. Rast för dig behöver alltså inte vara synonymt med elevernas rast.

Fråga:
Mitt schema är så fyllt med undervisning, rastvakter och annat att jag sällan hinner ta en fikapaus. Vissa dagar hinner jag nästan inte gå på toaletten. Är det rimligt?

Svar:
Nej, det är inte rimligt. Enligt arbetstidslagen har du rätt till både rast och pauser. När du har din rast är du inte i tjänst, har inte betalt och har rätt att lämna arbetsplatsen. Pauser ingår däremot i din arbetstid. Din arbetsgivare har skyldighet att se till att du får möjlighet till paus under arbetsdagen. Det innebär att ditt schema inte får fyllas så att den möjligheten inte finns. Om det är svårt att ta pauser ska dessa schemaläggas. Det står inget i lagen om hur långa pauserna ska vara, men praxis brukar vara 10–20 minuters fikapaus på förmiddag och eftermiddag. Pauser är bra för erfarenhetsutbyte, att förebygga arbetsskador och skapa trivsel på arbetsplatsen. De flesta arbetsgivare har insett det och därför är det mycket vanligt med fikapauser på arbetsplatser. Dock finns det skolor där pauser inte hinns med, vilket i förlängningen kan leda till ohälsa.

RASTFAKTA

Att får rast varje dag är lagstadgat.
Arbetstidslagen § 15:

Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilka arbetstagarna inte är skyldiga att stanna kvar på arbetsstället.

Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Rasterna ska förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

Att få möjlighet till pauser under arbetsdagen är lagstadgat.
Arbetstidslagen § 17:

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Arbetsgivaren ska i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Pauser räknas in i arbetstiden.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Miia Austa

Sidan senast uppdaterad: 2018-11-12 17.23

Ansvarig redaktör för sidan: Maria Reuterskiöld