Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
28 jun 2013

Tid för undervisning — lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner

Lärarnas Riksförbund tillstyrker att kravet på skriftlig individuell utvecklingsplan för årskurserna 6-9 bör avskaffas och att skriftlig individuell utvecklingsplan för årskurserna 1-5 bör ges en gång per läsår.

Förbundet ställer sig bakom såväl den underliggande analysen av lärarnas arbetssituation som de förslag som presenteras i delrapporten.

Lärarnas Riksförbund avstyrker att det ges möjligheter för skolhuvudmännen att själva besluta om det ska finnas skriftliga individuella utvecklingsplaner utöver det som regleras. Förbundet anser att den reglerande texten gällande skriftliga individuella utvecklingsplaner uttryckligen bör förhindra möjligheten för huvudmännen att ge dessa vid fler tillfällen än vad som avses i punkten ovan.

Lärarnas Riksförbund föreslår följande, som en del i det fortsatta arbetet med att se över lärarnas arbetsuppgifter:

  • Ansvarsfördelning och avgränsning kopplat till åtgärdsprogrammen bör ses över. Detta har kommit att bli en stor arbetsbörda för lärarna, mycket till följd av bristande rutiner.
  • Nationella prov bör utformas så att de kan rättas centralt. Då proven syftar till ökad nationell likvärdighet och är utformade på nationell nivå är det rimligt att också rättningen kan ske nationellt.
  • Skolverket bör få i uppdrag att utarbeta nationella mallar för hur individuella utvecklingsplaner, samt skriftliga omdömen ska utformas.
  • Den dokumentation som ska upprättas enligt nationella styrdokument måste förenklas, digitaliseras och i viss mån standardiseras.

Inför det fortsatta arbetet med översynen av lärarnas arbetsbelastning, vill förbundet påpeka vikten av att säkerställa tid för planering och efterarbete av undervisningen. Det är denna aspekt som bör stå i fokus för kommande förslag. Staten har en uppgift att försäkra att den undervisning som stipuleras enligt de statliga styrdokumenten kommer till stånd och håller den likvärdiga kvalitet som krävs.

Det måste finnas en relation mellan antalet undervisningstimmar och tid för förberedelse- och efterarbete kopplat till undervisningstimmarna. Det kräver att övriga arbetsuppgifter måste begränsas. Vidare måste dokumentationen fortsatt begränsas, enligt punkterna ovan.

I dag är det svårt för lärare att prioritera undervisning och undervisningsrelaterat arbete framför dokumentation, om en intressekonflikt skulle uppstå. Den nya skollagen och tillhörande föreskrifter har inneburit en kraftig ökning av dokumentationsplikten. Den dokumentation som är tvingande via nationella styrdokument har i allt större utsträckning även kompletterats med annan dokumentation/administration på kommunal nivå och på skolnivå.

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Agneta Mårtenson

Sidan senast uppdaterad: 2014-11-26 17.39

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll