Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
25 sep 2017

Yttrande över delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Utredningsuppdraget och betänkandet spänner över många områden, vissa förslag är små förändringar andra betydligt större. Vid införandet av lärarlegitimation var Lärarnas Riksförbund pådrivande, men också fullt medvetna om att
förändringar skulle behöva göras med tiden. Dessa förändringar får dock inte leda till att elevernas rätt att undervisas av behöriga och legitimerade lärare
luckras upp.

Lärarnas Riksförbund tillstyrker:

• Möjligheterna för en legitimerad lärare att erhålla behörighet baserat på erfarenhet av undervisning utökas till att gälla fritidshemmet, förskoleklassen, svenska för invandrare, särskilt stöd och den som undervisat samma kurs men inom olika skolformer. Det sista förslaget har länge varit ett krav från Lärarnas Riksförbund.

• Lärare med behörighet i praktiska och estetiska ämnen för årskurs 4–9 eller gymnasieskolan ges behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1–3 i dessa ämnen. Även detta har varit ett krav från Lärarnas Riksförbund.

• Lärare med behörighet i 7–9 och gymnasieskolan även ska ges behörighet att undervisa i dessa ämnen i gymnasieskolans introduktionsprogram. Återigen ett förslag som varit ett krav från Lärarnas Riksförbund.

• Att yrkeslärare ska kunna ges behörighet att undervisa i de ”vissa ämnen” i gymnasieskolan där deras kompetens är relevant. Förbundet instämmer i att det är orimligt att möjligheten till behörighet avgörs av när personen läst till yrkeslärare.

• De föreslagna ändringar som gäller behörighet för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskilt utbildning för vuxna (5.3.2) Vissa av dessa förslag är tidigare krav från Lärarnas Riksförbund.

• Ändringen av regleringen kring särskilt stöd, avseende att den ska grundas på vilka årskurser läraren är behörig att undervisa i.

• Det ska räcka med en specialisering i speciallärarexamen för att ges behörighet att undervisa elever med mer än en funktionsnedsättning i specialskolan

• De föreslagna möjligheten för lärare att utöka sin specialpedagogiska kompetens med ny examen.

• Undantag för anställning av personer utan lärarlegitimation för undervisning vid den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen som ger utbildningen dess spetskaraktär.

Förbundets uppfattning är att undervisning alltid ska bedrivas av legitimerade och behöriga lärare, men vi accepterar detta undantag under förutsättning att det enbart nyttjas när det inte finns legitimerade och behöriga sökande med relevant kompetens.

• Förslaget om att från och med 1 juli 2022 avskaffa undantaget från legitimation och behörighet för lärare i yrkesämnen.

• Förslagen gällande lärares och förskollärares introduktionsperiod.

Lärarnas Riksförbund vill sammanhanget nämna att frågan lärares rätt till introduktionsperiod behandlats i en arbetsgrupp med parterna inom den kommunala sektorn.

Lärarnas Riksförbund avstyrker:

  • Undantaget från avgift för ansökan om legitimation för lärare med examen före 1 juli 2011 tas bort.

Merparten av dessa lärare har redan ansökt om legitimation men med tanke på lärarbristen kan avgiftsfriheten vara ett incitament för dem som ännu inte ansökt att återvända till läraryrket..

• Specialpedagogexamen alltid ska vara behörighetsgivande för undervisning i särskilt stöd.

Speciallärarexamen återinfördes för att den dåvarande specialpedagog-examen inte ansågs uppfylla skolans behov. Att generellt göra specialpedagoger behöriga att ge särskilt stöd skulle därmed motverka syftet med återinförandet av speciallärarexamen.

Förbundet föreslog redan vid införandet av speciallärarexamen att special-pedagogexamen skulle avskaffas och står fast vid detta ställningstagande.

• En person som ska bedriva undervisning i sfi ska få anställas under högst tre år även om hon eller han saknar legitimation och behörighet, om hon eller han samtidigt deltar i utbildning i svenska som andraspråk.

Merparten av de obehöriga som bedriver undervisning i sfi har lärarlegitimation men med behörighet för andra ämnen. För dessa krävs så lite som 30 högskolepoäng i svenska som andraspråk för att uppnå behörighet för sfi. Att en person som vare sig har ämnesstudier eller lärarexamen ska få anställas för längre tid än ett år just för denna undervisning riskerar att öppna upp en dammlucka för andra undantag i lärarbristens spår.

• Det ska finnas förlängda övergångsbestämmelser för särskoleformerna.

Förbundets bedömning är att huvudmännen inte kommer att ta fullt ansvar för behörighetssituationen förrän det råder skarpt läge. Staten har erbjudit goda villkor för utbildningar inom lärarlyftet men många lärare har ändå på grund av dåliga villkor valt att inte delta i behörighetsgivande utbildning.

• Det ska finnas ökad möjlighet till behörighet grundat på erfarenhet i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna.

Ifall övergångsbestämmelserna inte förlängs finns heller ingen orsak att förlänga möjligheterna till behörighet grundat på erfarenhet. En sådan förlängning är snarast en signal till huvudmännen att det varit okej att inte göra något åt situationen.

• Förskolechef skall benämnas rektor.

Förbundet anser att benämningen förskolechef på ett tydligt sätt klargör uppdraget. Rektor har av hävd varit en benämning för chefer i skolan och även om det finns likheter i uppdraget finns det också viktiga skillnader. Det finns här en parallell till att man i förskolan valt att behålla benämningen barn och inte kalla dem för elever. Det är också olika legitimationer som ligger till grund för behörighet i de olika verksamheterna.

Förbundet tillstyrker dock förslaget som innebär att förskolechefer ska genomgå en kortare obligatorisk befattningsutbildning.

Läs remissvaret i sin helhet uppe till höger.

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Kontakta aktuell utredare via förbundets växel: 08-613 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Agneta Mårtenson

Sidan senast uppdaterad: 2017-12-05 13.48