Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
03 maj 2018

Yttrande över promemorian Kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning

Lärarnas Riksförbund tillstyrker de förslag som lämnas i promemorian.

Förbundets svar utgår ifrån den kompletterande utbildning som ges för personer med avslutad utländsk lärarutbildning.

Lärarnas Riksförbund har några ytterligare synpunkter på hur möjligheterna för lärare med utländsk examen att nå svensk lärar­legitimation kan förbättras. Dessa finns att läsa i remissvaret i sin helhet, härDokumentfil .pdf.

Det är fullt rimligt att den som antas har sådana kunskaper och färdigheter vid antagningen att syftet med utbildningen kan uppnås. Samtidigt så har undantag för extra kurs i svenska som givits för Utländska lärares vidareutbildning (ULV) varit ett exempel på att så faktiskt inte varit fallet. När det blir en generell möjlighet att läsa 30 högskolepoäng svenska inom den kompletterande utbildningen måste därför också ett syfte om att utveckla tillräcklig språkfärdighet för att kunna undervisa i svensk skola vara formulerat för ULV-utbildningen.

Studenter som antas till ULV idag har samma behörighetskrav i svenska/svenska som andraspråk som övriga högskolestudenter, men inom ULV har man konstaterat att denna formella behörighet ofta inte överensstämmer med studenternas faktiska förmåga att ta till sig utbildningen och att utveckla de kompetenser som behövs för att undervisa på svenska.

Det innebär antingen att det finns ett glapp mellan behörighets­kravet och vad som faktiskt krävs för att genomgå utbildningen, eller att vissa studenter fått betyg som inte överensstämmer med deras faktiska kunskaper i svenska. Lärarnas Riksförbunds bedömning är att det behövs en betydligt skarpare kvalitetskontroll av vilka som får utföra vuxenutbildning, inte minst närd et gäller SFI och Svenska som andraspråk. Entreprenadsystemet med upphandlad utbildning måste bytas ut mot ett betydligt mer kontrollerat system, där de offentliga huvudmännen tar sitt fulla ansvar.

I arbetet med snabbspår för nyanlända lärare har vi också identifierat
ett grundläggande problem vid bedömningen av vilken komplett­erande utbildning som behövs. Det är att Skolverket tar ut en avgift vid ansökan om legitimation även i de fall där man på förhand vet att det kommer att bli ett avslag (eftersom de sökande inte når det uppsatta kunskapskravet i svenska). Detta sköts på ett annat sätt av Socialstyrelsen när personer med utländsk utbildning mot hälso- och sjukvård ansöker om legitimation. Detta måste ändras, oavsett om det är ett beslut som kan tas av Skolverket själva eller om det kräver en förordningsändring. Det är oacceptabelt att det ska vara en ekonomisk fråga att få sin utbildning bedömd på det sätt som ger bäst besked om vilka kompletterande åtgärder som behövs.

Slutligen vill vi rikta en önskan till Utbildningsdepartement att tillsammans med Arbetsmarknadsdepartementet se över vilka ytter­ligare åtgärder som behövs för att skolhuvudmännen bättre ska kunna bidra till att personer med utländsk lärarexamen kan nå svensk lärarlegitimation eller på andra sätt få användning av sin kompetens i den svenska skolan. Oavsett inrättandet av snabbspår,
nationella eller lokala, så är det en lång process att nå de kompetens­er som behövs. För att lyckas på individnivå gör vi bedömningen att det behövs en mycket mer sammanhållen insats med information, praktik, anpassade tjänster och kompletterande utbildning.

 

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Kontakta aktuell utredare via förbundets växel: 08-613 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Agneta Mårtenson

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-18 09.08

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll