Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
25 nov 2012

Att bedöma bildning utan fortbildning

I undersökningen "Att bedöma bildning utan fortbildning" har Lärarnas Riksförbund undersökt vilka effekter lärarna bedömer att förändringarna i betygssystemet kommer att få samt hur rustade de anser sig vara för att sätta betyg i det nya systemet.

Undersökningen visar:  

Att lärarna är positiva till de förändringar som har skett i betygssystemet
En stor majoritet — 87 procent — anser att det är bra att den nya betygsskalan innehåller fler steg än den tidigare. Vidare anser hälften av lärarna att de nya kunskapskraven, som ersätter de tidigare betygskriterierna, kommer att leda till mer rättvisande bedömningar av elevernas kunskaper. Endast 17 procent tror att det kommer att leda till mindre rättvisande bedömningar.

Att det finns en stor spridning i vilka typer av fortbildnings- och implementeringsinsatser lärarna fått ta del av Variationen är mycket stor och spänner från lärare som fått ta del av fortbildning från både staten och sin huvudman samt har fått mycket arbetstid till att arbeta med förändringarna, till den tiondel lärare som inte mottagit några fortbildningssatsningar över huvud taget.

Att lärarna i stor utsträckning anser att de fått för lite fortbildning i samband med förändringarna
Så stor andel som 60 procent av lärarna i undersökningen anser att de fått för lite fortbildning för att kunna sätta betyg på rätt grunder detta läsår. En lika stor andel anger att de inte känner sig trygga med det nya betygssystemet. Det finns ett tydligt samband mellan hur mycket fortbildning lärarna har fått och hur trygga de känner sig med betygssystemet.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

Att likvärdigheten i betygssystemet hotas av bristande implementeringsinsatser
Undersökningen visar att det finns en stor variation i vilken utsträckning lärarna har fått ta del av olika implementeringsinsatser. Det finns kommuner och huvudmän som satsat mycket på fortbildning av sina lärare och som har lärare som i stor utsträckning känner sig trygga med systemet och de finns de som knappt satsat alls och som därav har lärare som känner sig otrygga med systemet. Undersökningen finner inga systematiska skillnader i vilka typer av kommuner eller huvudmän som gör det ena eller det andra. Det går därför inte ens att förutse var extra åtgärder kommer att behövas förrän i efterhand — då det är för sent för eleverna.

Att det krävs ett nytt statligt huvudmannaskap för skolan
Undersökningen bekräftar den bild som framkommer i bland annat Riksrevisionens granskningar: Det svenska skolväsendet drabbas av att det lyder under ett otydligt dubbelt huvudmannaskap, där en så viktig fråga som implementeringen av en betygsreform faller mellan den statliga och den kommunala stolen. Ingen av de båda ansvariga instanserna tar det fulla ansvaret och de som drabbas värst är lärarna och eleverna.

Att staten måste se till att lärare får fortbildning
Det går inte att vänta med detta till ett ökat statligt ansvarstagande genomförs. Elever har rätt till korrekt satta betyg. Lärare har rätt till fortbildning. Skolverket bör få i uppdrag att samordna en riktad fortbildningsinsats mot landets betygssättande lärare för att säkra likvärdigheten i betygssystemet.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-09 09.53

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll