Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
09 dec 2018

Avlasta lärarna och låt dem undervisa!

En undersökning i årskurs 1–6 om arbetsuppgifter som ligger utanför läraruppdraget. Rastvakta, hänga upp gardiner och kontakt med sociala myndigheter. Det är några uppgifter som lärare får göra vid sidan av skolundervisningen. Lärarnas Riksförbunds undersökning beskriver en ohållbar situation och förbundet efterfrågar resurser till lärarassistenter.

Avlasta lärarna och låt dem undervisa!

Många lärare i låg- och mellanstadiet upplever att arbetstiden inte räcker till för att kvaliteten i undervisningen ska kunna upprätthållas. Alltför stor del av arbetsdagen ägnas åt teknikstrul, administrativa sysslor, att rastvakta, hålla ordning i matsalen, fungera som socialt stöd, med mera.

Lärararbetet riskerar därför att bli uppstyckat i små snuttar av olika osammanhängande arbetsuppgifter. Allt detta får negativa konsekvenser för lärarnas arbetssituation och i för-längningen för elevernas kunskapsresultat. I en tid med en enorm lärarbrist, som troligen bara kommer att bli värre, är det viktigt att tydliggöra vad läraryrket ska innehålla och hur skolans arbete egentligen ska vara organiserat.

Lärare är lärare, inte administratörer. Lärare måste få ägna sig åt sin undervisning och dess för- och efterarbete, inte åt en massa kringuppgifter som andra personalkategorier förmodligen skulle kunna sköta mycket bättre genom tydlig arbetsuppdelning. Kvaliteten på undervisningen avgörs dels i mötet mellan lärare och elev, dels genom ett ordentligt genomfört för- och efterarbete.

Sammanfattning av enkäten

Lärarnas Riksförbund har ställt en enkät till 1500 medlemmar i låg- och mellanstadiet om arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen med dess för- och efterarbete. 61,5 procent av lärarna har svarat på enkäten.

Enkätsvaren visar på en stor enighet bland lärarna i grundskolans årskurser 1–6 om nöd­vändigheten att tydligare organisera skolarbetet så att lärarna kan fokusera på det uppdrag som står angivet i framför allt grundskolans läroplan. Undervisningen och därtill hörande för- och efterarbete måste vara det som upptar lärarnas arbetstid, vilket innebär att annan kompe­tens behövs i skolan för övriga arbetsuppgifter.

Lärarsvaren i enkäten visar bland annat att följande arbetsuppgifter, som över 80 procent av de tillfrågade lärarna idag utför, bör skötas av andra personalkategorier:

  • Registrera och rapportera elevfrånvaro
  • Administrera kringarbete med föräldramöten, utvecklingssamtal med mera
  • Rastvakt
  • Uppkopiering av material, till exempel inför prov, etc
  • Inrapportering av elevresultat i skolportal

Även en rad andra arbetsuppgifter som idag utförs av högutbildade och legitimerade lärare bör kunna läggas på andra personalkategorier. En sådan åtgärd kan bidra till att kvaliteten
i undervisningen förbättras och resultaten i skolan höjs genom att lärarna får mera tid till förberedelse, genomförande och efterarbete när det gäller undervisningen. Anställandet av mer personal som kan avlasta lärarna kan, genom att minska lärarnas stress och alla de negativa bieffekter stressen medför, också bidra till en bättre arbetsmiljö och till att arbets­belastningen för lärare minskar.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

  • Resurserna till skolan används idag ineffektivt. Genom besparingar på kompletterande personal går lärarna på knäna och läraryrket blir mindre attraktivt. Det finns en risk att samtliga arbetsuppgifter utförs sämre till följd av för hård press och stress.
  • Det finns stor potential att förbättra undervisningen i låg- och mellanstadiet. Mer tid till för- och efterarbete av undervisningen kan förbättra kvaliteten och i förlängningen elevresultaten.
  • Effekterna av lärarbristen kan mildras. Anställandet av mer administrativ personal kan bidra till att öka läraryrkets attraktivitet vilket på sikt kan motverka lärarbristen. Ett större fokus på den undervisning som faktiskt ges skulle också kunna minska det politiska trycket om fler undervisningstimmar för eleverna.

Lärarnas Riksförbunds förslag

Förbundet föreslår följande:

  • Staten behöver bidra med finansiering till lärar­assistenter. Förbundet menar att det krävs att staten går in med riktade medel till huvudmännen för att finansiera en satsning på mer personal i skolan, främst lärarassistenter. Det kan antingen ske genom att staten och skolhuvudmännen gemensamt finansierar satsning­en. Det kräver sannolikt att staten och huvudmännen ingår ett centralt avtal där båda parter förbinder sig till ett permanent finansieringsåtagande.
  • Huvudmännen behöver anställda fler inom befintliga yrkeskategorier. Det handlar om personal såsom skol­assistenter, elevassistenter, vaktmästare, IT-support, elevhälso­personal, m.fl. En del av resurserna för detta skulle kunna tas från de medel regeringen fördelat till kommunerna för fler anställda inom välfärden (de så kallade ”välfärdsmiljarderna”), cirka 10 miljarder kronor per år.
  • Staten och parterna på arbetsmarknaden behöver gemensamt rensa i skolans uppdragsbeskrivning. Det handlar inte endast om att skolan är i behov av personal som kan avlasta och komplettera lärarna. En del arbetsuppgifter kan förenklas och effektiviseras medan andra uppgifter helt enkelt behöver plockas bort. En översyn behöver göras på alla nivåer i syfte att renodla skoluppdraget.

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-12-13 10.09

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll