Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
01 aug 2006

Bara två av hundra lärare beredda möta homofobi

Ny enkätundersökning: Skolan klarar inte av att hantera unga människors förställningar om sexualitet. Drygt 1 400 lärare i alla årskurser upp i gymnasiet fick frågan om de är beredda att förklara för unga människor frågor kring homosexualitet, bisexualitet och transpersoner.

Endast 2 procent svarade att de har kompetens för saken, bara 8 procent att de har fått utbildning att förklara sexuell läggning, 50 procent att de möter kränkande jargong bland eleverna om sexualitet, 10 procent ser samma attityd bland skolans vuxna. Lärarfacken och RFSL kräver bättre kunskap bland lärarna för att fånga upp homofobiska föreställningar bland eleverna.

Brottsförebyggande rådet visar i sin senaste rapport att närmare 40 procent av alla brott med homofobiskt motiv begås av gärningsmän som är yngre än 18 år, varav nio av tio är män. Skolan klarar i dag inte av att tillhandahålla en bra miljö fri från homofobi.
En ny enkätundersökning som presenteras i dag, tisdag 1 augusti, visar att endast 2 procent av lärarna får kompetensutveckling kring sexuell läggning och homofobi och 8 procent av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor kring sexuell läggning. Samtidigt svarar hälften av lärarna att kränkande jargong på grund av sexuell läggning förekommer bland eleverna, och en av tio svarar att det förekommer bland skolans vuxna.

Enkäten är gjord som e-postintervjuer med lärare anslutna till Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Drygt 1 400 lärare svarade, jämnt fördelade på förskolan, år F-3, år 4-6, år 7-9 och gymnasiet.
Slutsatsen är att skolans huvudmän måste ge lärarna nödvändiga resurser för att kunna arbeta för människors lika värde, för att fånga upp fobiska föreställningar om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) och därmed minska unga HBT-personers utsatthet.
Brottsförebyggande rådets hatbrottsrapport (2006:3) över polisanmälningar med främlingsfientliga, antisemitiska, homo-fobiska och vit makt-ideologiska motiv visar att av 2 272 anmälda brott år 2005 förelåg 563 brott med homofobiska motiv.

Av de olika hatbrottsmotiven har homofobiska brott lägst genomsnittsålder bland misstänkta gärningspersoner.
Statistiken visar att gärningsmännen är unga människor, oftast pojkar, varav många fortfarande går i skolan. Viktigt att komma ihåg är också att utöver de unga gärningsmän som syns i statistiken finns ett mörkertal. Där döljs alla de brott som inte registreras som hatbrott då brottsoffret inte ges utrymme eller inte vågar tala om att han eller hon blivit utsatt på grund av sin sexuella läggning. Inte heller syns alla de ungdomar som delar och sprider samma åsikter och föreställningar om homosexualitet och könsidentitet som de unga som begår brott.
Vi menar att denna fråga är en riksangelägenhet. Om vi motverkar homofobin hjälper vi alla de ungdomar som fortfarande i dag lever i rädsla och inte törs komma ut. Skolan har ett uppdrag att ge elever trygghet i skolmiljön och dessa elever har rätt att kräva att respekteras för de individer de är.

Vems är ansvaret för att homofobin lever kvar? Föräldrarna spelar självklart en mycket viktig roll. Tyvärr visar en studie (2006) som RFSL Ungdom tagit fram att högstadie-föräldrar tycker homosexualitet är minst viktigt att prata om med sina barn i jämförelse med flera andra frågor. Dessutom visar undersökningen att man tycker frågor som rör homo- och bisexualitet och könsidentitet är svåra att prata om.
När inte föräldrarna klarar av att hantera frågan faller ett stort ansvar på skolan. Först när skolan kan tillhandahålla en miljö som är tillåtande i alla sina delar kan samhället på sikt vara ett öppet samhälle präglat av respekt.
I skolan krävs det resurser och framför allt tid för att samtala med elever och även med kolleger. Det handlar om att veta vad läraren ska se och hur de hanterar frågan. Men det krävs också att skolans personal används rätt. Kommunerna måste möjliggöra för all skolpersonal att arbeta med frågor som rör elevers föreställningar och syn på homo- och bisexualitet och kön.
Då lärare med dagens förutsättningar inte ges möjlighet att bemöta och arbeta med elevernas förställningar så kan det indirekta budskapet som förmedlas tolkas att det är acceptabelt att anse att HBT-personer är mindre värda än andra människor!
Det finns möjligheter att förbättra situationen när det gäller HBT-frågor ute på skolorna. Equalprojektet "Under ytan" drivs av tolv parter bestående av myndigheter, organisationer och kommuner som alla är medvetna om de problem och brister som finns i skolan när det gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning. "Under ytan" har utarbetat material och metoder som ska underlätta lärarnas arbete med att lyfta värderingsfrågor kring homofobi och heteronormativitet, både inom lärarkåren och gentemot eleverna.

Vi vill uppmana regeringen att ge alla Sveriges skolhuvudmän större möjligheter att ta sitt ansvar och med kraft genomföra de utbildningsinsatser som krävs för att höja kompetensen kring frågan om sexuell läggning i skolan. Lika viktigt är att dagens och morgondagens lärarstuderande får kunskaper och kompetens inom dessa frågor.
I våras infördes en ny lag som gäller förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I och med införandet av denna lag fick skolorna ett ökat ansvar att aktivt motverka trakasserier och kränkande behandling i skolan. Lagen bygger på de gällande diskrimineringsgrunderna varav sexuell läggning är en. Skolan skall värna alla elever som är utsatta, men i dag vill vi lyfta fram just HBT-personer.

Vi kräver:
Att regeringen avsätter resurser för en nationell informationssatsning inriktad på att sprida kunskaper om konkreta metoder och verktyg för att lärare, skolledare samt övrig skolpersonal på ett effektivt sätt ska kunna arbeta med frågor om likabehandling och diskriminering, inklusive frågor om sexuell läggning och könsidentitet och könsuttryck.
Att all lärarutbildning inkluderar hur lärare ska hantera och förebygga diskriminering och kränkningar och frågor som rör sexuell läggning och könsidentitet och könsuttryck.
Att alla kommuner och skolhuvudmän i sin egenskap av arbetsgivare ger sina lärare, skolledare samt övrig skolpersonal möjligheter att öka sin kompetens kring hur man förebygger kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, inklusive frågor om sexuell läggning och könsidentitet och könsuttryck.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68.
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-17 09.14