Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
22 sep 2016

Digitala läromedel — tillgång eller börda?

En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel.

Lärarna lämnas i sticket när huvudmännen inte tar inte ansvar för digitala läromedel. Det saknas tillgång till digitala läromedel och skolans resurser för att köpa in nya läromedel är inte tillräckliga. Dessutom får enbart 14 procent av lärarna fortbildning om digitala läromedel av sin arbetsgivare. Det visar Lärarnas Riksförbunds nya undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel.

Diskussion och samtal mellan skolans och förlagens representanter. Medverkande: Åsa Steholt-Vernerson, ordförande Svenska Läromedel, vd Gleerups och Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, Mats Ögren Wanger, moderator.

För att ta reda på hur användningen av digitalt undervisningsmaterial ser ut ute på skolorna har Lärarnas Riksförbund genomfört en enkätstudie där cirka 700 lärare deltagit. Det visar sig att lärarna lämnas vind för våg när det gäller IT i skolan. Arbetsgivarna klarar inte sitt uppdrag vad gäller fortbildning och satsning på dessa läromedel. Vi ser en frustration över läromedelsituationen på många skolor och lärarna tvingas ofta producera egna läromedel. Det finns en attityd att digitalt ska vara billigt, helst gratis och därmed prioriteras inte digitala läromedel i skolbudgetarna.

Resurser för inköp av läromedel saknas

Nära hälften av lärarna saknar helt tillgång till digitalt undervisningsmaterial. Ungefär lika många anger att deras skola inte har tillräckligt med resurser att köpa in det material de behöver i undervisningen. Samtidigt anser över hälften av lärarna att digitala läromedel borde användas mer i skolan. Anmärkningsvärt är att endast 1 av 10 lärare instämmer i hög grad i att de digitala pedagogiska hjälpmedel de har tillgång till håller hög kvalitet, medan 3 av 10 lärare samtidigt tycker att de håller låg kvalitet. Det är ett underkännande av de läromedel lärarna i stor utsträckning är hänvisade till i dag. På grund av resursbristen köps det idag in väldigt lite professionellt framställt undervisningsmaterial. Det lärarna idag istället tvingas använda är egenproducerat eller håller låg kvalitet.

Lärares undervisningstid går till produktion av egna läromedel

Över hälften av lärarna producerar eget digitalt undervisningsmaterial. Tre fjärdedelar av de lärare som tar fram egna läromedel säger också att tiden de lägger på egen produktion ökat under de senaste åren. Den genomsnittliga tiden en lärare som producerar sina egna digitala läromedel lägger varje månad är ungefär 6,6 timmar. Det motsvarar cirka 80 timmar per år av varje lärares enskilda arbetstid, tid som istället hade kunnat läggas på undervisningen. Här har huvudmännen ett stort ansvar för att köpa in mer färdiga läromedel i syfte att lätta lärarnas arbetsbörda. Vi vet att framgångsrika lärare med goda ämneskunskaper och didaktisk kompetens kan skapa ett sammanhang och en röd tråd för eleverna. Tillgången till ett varierat och individ­anpassat utbud av läromedel och andra resur­ser avgörande för att lärare ska kunna ägna sig åt att utveckla sig undervisning. Utgångspunkten är att det är den enskilde läraren som väljer läromedel utifrån ämne och undervisningens upplägg. De digitala redskapen är ytterligare ett verktyg i lärarnas palett. Det är tydligt att dessa läromedel måste utgå från lärarnas egna behov.

Positiva till läromedel men fortbildning behövs

Hälften av lärarna uppger att de erhållit sin digitala kompetens genom ett eget intresse. Nästan en tredjedel tycker sig behöva mer digital kompetens. Och endast 14 procent anger alltså att de lärt sig använda digitala läromedel genom fortbildning anordnad av arbetsgivaren! Den nationella IT- strategin som Skolverket föreslår måste finansieras och förverkligas. Det är dock inte bra att ansvaret för genomförandet ska ligga på skolhuvudmannen. Här krävs statlig styrning, eller direkt riktat stöd. Med digitala läromedel av hög kvalitet kan alla elever få tillgång till digitaliseringens fördelar. Alla elever och lärare ska ha möjlighet att använda ett brett, varierat och utmanande utbud av digitala resurser. Då kan vi nå målet om verklig digital likvärdighet i den svenska skolan. Vi har en bit kvar.

Lärarnas Riksförbunds förslag

  • Samtliga lärare bör ha tillgång till fortbildning i digital läromedelsanvändning anordnad av arbetsgivaren. Att endast 14 procent av lärarna lärt sig om digitala läromedel genom kompetensutveckling på arbetsplatsen skickar en tydlig signal till huvudmännen. Mer fortbildning krävs för att ta tillvara de IT-satsningar som genomförts i skolan.
  • Tillgången till färdiga digitala läromedel måste öka. Många saknar både tillgång till digitala läromedel och resurser för att köpa in nya läromedel. Detta kan vara en anledning till att det är så många som producerar egna digitala läromedel. Här har huvudmännen ett stort ansvar för att köpa in mer färdiga läromedel i syfte att avlasta lärarnas arbetsbörda. Lärare som producerar egna digitala läromedel ska givetvis ersättas för detta. Men även läromedelsförlagen har en utmaning framför sig för att höja kvaliteten ytterligare.
  • Vi vet att framgångsrika lärare med goda ämneskunskaper och didaktisk kompetens kan skapa ett sammanhang och en röd tråd för eleverna. Här är tillgången till ett varierat och individanpassat utbud av läromedel och andra resurser avgörande för att alla lärare ska kunna ägna sig åt att undervisa och utveckla sin undervisning. Lärare ska inte tvingas göra sina egna läromedel och behöva uppfinna hjulet gång på gång.
  • Utgångspunkten bör vara att det är den enskilde läraren som väljer läromedel utifrån ämne och undervisningens upplägg. De digitala redskapen är bara ytterligare ett verktyg i lärarnas palett. Men det är tydligt att de digitala läromedlen måste utgå mer från lärarnas egna behov.
  • Satsningar på digitala läromedel måste ske parallellt med investeringar i bra datorer och surfplattor samt väl fungerande internetuppkoppling över hela landet. Utan de rätta verktygen blir det omöjligt att utnyttja det digitala materialets fulla potential.
  • Samtliga skolhuvudmän bör utforma en tydlig strategi för skolans digitalisering där inköp av digitala läromedel, andra digitala resurser och kompetensutveckling ingår. Och där det avsätts tillräckliga resurser. Digitala läromedel är inte gratis – och kan inte vara gratis om de samtidigt ska vara av hög kvalitet.
  • Den nationella IT-strategin som Skolverket föreslår måste finansieras och förverk­ligas. Det är bra att Skolverket ska ansvara för fortbildningen, men det är inte bra att ansvaret för genomförandet ska ligga på skolhuvudmannen. Här krävs statlig styrning, eller direkt riktat stöd.
  • Färdiga digitala läromedel bör användas mer i skolan. Många lärare tycker att det är viktigt att ha tillgång till digitala läromedel för att möta elever med särskilda behov. Detta tyder på att en ökad användning av digitala läromedel i undervisningen kan bidra till en ökad likvärdighet i skolan, som ett sätt att skapa lika möjligheter att delta i undervisningen för elever med olika förutsättningar.
  • En satsning på forskning kring skolans digitalisering och användning av digitala läro­medel och lärarresurser måste komma till stånd. Det finns forskning i dag som syftar till att öka kvaliteten, men den måste få ett bredare genomslag.
  • En nationell kartläggning av skolhuvudmännens satsning på digitalisering, inklusive teknik och digitala läromedel och resurser, bör göras för att möjliggöra en mer lik­värdig skolgång.
  • Ett nytt modernt huvudmannaskap med en statlig finansiering och reglering av skolan skulle bidra till att minska den digitala klyftan mellan skolor. För att ge alla elever tillgång till digitala läromedel av hög kvalitet och för att samtliga lärare ska känna sig bekväma med att använda digitala läromedel i sin undervisning bör framtidens skol­bidrag ta hänsyn till de skilda förutsättningar som kräver olika stora satsningar mellan kommunerna.

För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-05 12.16

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll