Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
27 okt 2016

Digital framtid utan fallgropar

En undersökning om lärares och elevers digitala kompetens.

I rapporten Digital framtid utan fallgropar presenteras resultatet av två enkätundersökningar där ungefär 1 000 gymnasieelever och 800 grundskole- och gymnasielärare svarat på frågor om sin digitala kompetens och om tillgången till digitala resurser på sin skola.

Slutsatser

  • På en tredjedel av samtliga skolor tvingas eleverna dela dator med någon annan. Tre fjärdedelar av samtliga lärare uppger samtidigt att de inte har en datorsal på sin skola. Av de skolor som saknar datorsal kan 76 procent heller inte erbjuda egna datorer till eleverna
  • Ungefär 4 av 10 lärare anser att de har ett stort behov av fortbildning för att uppnå adekvat digital kompetens för att utföra sitt jobb som lärare. Nästan 6 av 10 lärare behöver utveckla sin kompetens i digitala läromedel. Hälften av lärarna är i behov av fortbildning för att kunna producera och hantera digitalt material till undervisningen.
  • Bara 3 av 10 lärare känner sig helt säkra på att höja elevernas kunskapsnivå i att använda digitala verktyg, och så få som 15 procent på att förbättra elevernas kunskaper att producera digitalt material.
  • Nästan 9 av 10 lärare uppger att de erhållit kompetens i att lära sina elever att söka information på internet genom ett eget intresse för detta. Nästan lika många, ungefär 8 av 10 lärare, anger det egna intresset som huvudsaklig kunskapskälla både när det kommer till att öka elevernas kunskaper i att kritiskt värdera information på internet och att använda de vanligaste digitala verktygen.
  • Gymnasieelevernas tillgång till egen dator eller surfplatta varierar stort mellan kommunala och fristående skolor, då 93 procent av eleverna i kommunal gymnasieskola har tillgång till egen dator eller surfplatta medan 76 procent av eleverna i fristående gymnasieskola har detsamma.
  • Endast en tredjedel av samtliga elever tycker att kvaliteten på skolans datorer och surfplattor är mycket bra. Bara 4 av 10 elever anser att kvaliteten är ganska bra, ett svar som indikerar att det finns vissa brister i den tekniska utrustningen. Resterande elever, 26 procent, tycker att skolans datorer och surfplattor inte håller måttet.
  • Eleverna känner sig inte helt säkra på att kritiskt värdera information på internet, då bara 3 av 10 elever instämmer helt i detta. En fjärdedel av eleverna instämmer helt i att deras lärare har god digital kompetens, medan lika många inte håller med om detta.

Förslag

  • Om Sverige vill ha en chans att ge alla barn och ungdomar samma chanser i det digitala samhället måste det finnas förutsättningar för att få med sig den digitala kompetensen från skolan. Då behövs det först och främst digitalt kompetenta lärare
  • Lärare på alla stadier och i alla ämnen ska ha tillgång till fortbildning och stöd i att utveckla strategier för ämnesspecifik digital undervisning. Det är orimligt att ansvaret för fortbildning idag ligger på individnivå och på den enskilda lärarens ork att skaffa sig digital kompetens på fritiden. Vi föreslår att staten tar ett ökat ansvar för lärares fortbildning inom digitaliseringen av skolan tillsammans med lärosäten och Skolverket.
  • Inför särskilda metodiklärare. Vi lärare behöver hela tiden förbättra våra undervisningsmetoder, det gäller inte minst när det kommer till undervisning om och med digitala resurser. Som ett led i denna utveckling bör metodiklärare återinföras i svensk skola. Metodiklärare bör vara ett steg i ett väl förankrat karriärsystem för lärare.
  • Det krävs ökade resurser till inköp av datorer och surfplattor. Tekniken utvecklas snabbt och de digitala verktygen slits ut. Lärarna ska inte behöva välja bort datorer eller surfplattor i undervisningen på grund av att utrustningen är uttjänt. Investeringar i bra datorer och surfplattor samt väl fungerande internetuppkoppling över hela landet gör det möjligt att utnyttja den digitala utvecklingens fulla potential. Alla elever och lärare ska ha tillgång till en egen dator eller surfplatta som skolan står för.
  • Långsiktiga planer för implementering av digitala verktyg måste införas i skolorna, med kontinuerligt stöd i det dagliga arbetet och väl fungerande teknisk support. Lärarna själva måste få vara med och bestämma vid inköp och implementering av nya IT-system. Det är lärarna som har bäst kunskap om vad som är relevant att använda i sin undervisning och hur tekniken ska introduceras i deras ämnen
  • Att lärares digitala kunskaper kommer av deras eget intresse leder till olika förutsättningar för eleverna att erhålla digitala kompetens. Olika kommuner satsar olika mycket på inköp av digital teknik och fortbildning för lärarna, och det kan även skilja sig mellan skolorna inom kommunen. Vi på Lärarnas Riksförbund kräver därför ett nytt modernt huvudmannaskap med en statlig finansiering och reglering av skolan som bidrar till att minska den digitala klyftan mellan elever och skolor.

För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-05 12.14

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll