Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
02 jul 2012

Du får ingen andra chans

Kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag.

Grundskolan är enda chansen för eleverna i den svenska skolan att lyckas. De elever som inte är behöriga till gymnasieskolan når nästan aldrig målen med gymnasieskolan. De individuella programmen är på systemnivå verkningslösa. Detta visar Lärarnas Riksförbunds rapport "Du får ingen andra chans - kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag" som presenteras i Almedalen.

De kommunala och fristående huvudmännen lever inte upp till de statliga kraven om en likvärdig och kompensatorisk skola. Det statliga uppdraget är, såvitt Lärarnas Riksförbund kan bedöma, inte anpassat till huvudmännens verklighet, eller vice versa. Det råder dock politisk enighet på nationell nivå om att skolan ska vara likvärdig och att det kompensatoriska uppdraget är en hörnpelare i skoluppdraget.
 
Resultaten i rapporten kan sammanfattas i följande punkter*:
  • Att vara behörig till gymnasieskolans nationella program är nästan en förutsättning för att få grundläggande högskolebehörighet. Elever som tvingas börja gymnasieskolans individuella program får svårt att nå grundläggande högskolebehörighet.
  • Andelen elever med medelhöga meritvärden (160-170 poäng) från grundskolan, men som saknar behörighet till gymnasieskolan, har ökat över tid. Dessa elever saknade godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska, engelska och matematik.
  • Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet sjunker i takt med att de uppmätta studieresultaten från grundskolan sjunker. Det är tydligt att gymnasieskolan svårligen kan kompensera för misslyckanden i grundskolan.
  • Elever med helsvensk härkomst (född i Sverige, båda föräldrarna födda i Sverige) är underrepresenterade i samtliga kategorier elever som saknar grundläggande högskolebehörighet.
*Observera att resultaten i denna undersökning gäller den gymnasieskola som verkade fram till 2011, alltså före GY2011-reformen.

Förslag till åtgärder:

  • Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att försäkra god och jämn kvalitet i undervisningen i samtliga av landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner, då de senare är en grogrund för ökade klyftor. Lärarnas Riksförbund anser att ett nytt modernt nationellt huvudmannaskap för skolan är nödvändigt för att vända resultatutvecklingen och värna alla elevers rätt och möjlighet att uppnå skolans mål.
  • Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på ett optimalt sätt. Det innebär ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Detta gäller särskilt i lågstadiet, men i skolor där segregationen är stor bör det också vara aktuellt i de högre årskurserna.
  • Staten måste, med tanke på den olikvärdighet som existerar, rikta resurser till skolor med svårast förutsättningar så att dessa kan förbättra sina resultat. Det kan handla om extra medel för åtgärder som ovan, ökade möjligheter till halvklassundervisning och rekrytering av extra lärare.
  • Det är nu viktigt att kraftfulla och effektiva åtgärder sätts in för att gruppen elever med utländsk bakgrund även i praktiken ska inkluderas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Lärarnas Riksförbund anser att mer stöd, i form av extra resurser och tid, ska ges till denna utsatta grupp.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-18 09.09

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll