Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
01 jul 2014

Elevernas läsförmåga i grundskolan

En undersökning av Lärarnas Riksförbund inom ramen för projektet Läsande Klass.

Landets lärare upplever stora brister i förutsättningarna för läsinlärning. Elever med behov av extra läsfärdighetsträning får inte det stöd de har rätt till, förekomsten av skolbibliotek varierar, undervisningstiden växlar mellan olika skolor och är ofta otillräcklig. Det ser helt enkelt väldigt olika ut på olika skolor, vilket strider mot skollagens krav på likvärdig utbildning.

För lite särskilt stöd

Undersökningen "Elevernas läsförmåga i grundskolan" visar att nästan hälften av lågstadielärarna som tillfrågats, 45 procent, uppger att elever i behov av stöd för sin läsfärdighetsträning inte får detta. Andelarna är högre i mellanstadielärarnas svar, 56 procent, och ännu högre bland högstadielärarna, där hela 65 procent säger att de elever som är i behov av stöd för läsningen inte får det i den utsträckning som krävs. Bristen på speciallärare visar sig vara mycket stor.

72 procent av grundskollärarna i undersökningen anser inte att elever med annat modersmål än svenska får det stöd de behöver för att träna läsfärdigheten i det svenska språket. Träning i svenska språket är avgörande för dessa elevers möjlighet att nå likvärdiga förutsättningar för att klara skolan som svenskfödda elever. Den nyligen presenterade PISA-undersökningen, som genomfördes 2012, visade att utlandsfödda elever i Sverige i genomsnitt presterar sämre än utlandsfödda elever i andra OECD-länder.

Eleverna i årskurs 7 kan inte läsa tillräckligt bra

I undersökningen kan man också se ett glapp mellan de olika stadielärarna i grundskolan när det gäller synen på elevernas läsförmåga. 93 procent av lågstadielärarna anser att eleverna kan läsa åldersadekvat litteratur när de lämnar lågstadiet. Samtidigt svarar 78 procent av mellanstadielärarna att eleverna kan läsa åldersadekvat litteratur när de börjar mellanstadiet.

Mest alarmerande är högstadielärarnas bedömning av elevernas läsförmåga. Endast 60 procent av dessa lärare svarar att eleverna kan läsa i tillräcklig utsträckning när de börjar årskurs 7.

40 procent av högstadielärarna anser alltså att eleverna inte kan läsa i tillräcklig utsträckning.

Lärarnas Riksförbunds förslag

  • Elever i behov av stöd för sin läsutveckling måste få detta på ett tidigt stadium. Det handlar om alla elevers möjlighet att klara av skolan. Trots tydligare kursplaner och nationella prov i årskurserna 3 och 6 finns stora problem. Därför måste fler speciallärare utbildas, framför allt med inriktning mot läs- och skrivinlärning i lågstadiet
  • Det måste finnas möjligheter att dela större undervisningsgrupper för att bedriva effektiv läsinlärning. Klasstorlek spelar roll i lågstadiet, särskilt när det gäller att se till att alla elever lär sig basfärdigheterna. Därför bör förutsättningar för att reglera gruppstorlekarna under viss del av undervisningstiden i svenska i lågstadiet utredas. Detta bör ske inom ramen för den utredning som Skolverket arbetar med gällande stadieindelad timplan för grundskolan.
  • Den svenska skolan behöver ett nationellt ansvarstagande där staten sköter finansiering och resursfördelning. Förutsättningar för att bedriva (och få) undervisning måste vara likvärdiga. Staten måste garantera att alla elever får en bra start i livet, vilket gör skolan till ett naturligt ansvarsområde. En utredning för hur detta ska se ut i praktiken måste tillsättas snarast.


För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-08 09.38

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

Dokument för nedladdning

Så gjordes undersökningen

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 200 lärare i grundskolan som undervisar i svenska om elevernas läsförmåga i de olika stadierna. Undersökningen har gjorts inom ramen för samarbetsprojektet En läsande klass och Läsrörelsen, men det är förbundet som ansvarar för såväl genomförande som resultat. Det är också förbundets åsikter och slutsatser som ligger till grund för de förslag som presenteras.