Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
01 jul 2018

En elevkulls framgångar och motgångar

Elevstatistik och föräldraröster om en årskulls väg genom det svenska skolsystemet. Undersökningen visar en oroande bild: En ny version av klassamhället grundläggs i skolan. Föräldrar med barn utan gymnasiebehörighet vittnar i mycket högre grad om en stökig skolgång, med dålig studiero, mobbning och många lärarbyten.

En elevkulls framgångar och motgångar – Elevstatistik och föräldraröster om en årskulls väg genom det svenska skolsystemet

Redan i årskurs 1 börjar vissa elever få åtgärdsprogram och andelen ökar stadigt fram till högstadiet för att sedan öka kraftigare i samband med att betygen uppdagar större kunskapsluckor. I årskurs 9 lämnar mer än var tionde elev grundskolan utan att vara behörig till ett nationellt gymnasie­program. I gymnasieskolan lyckas sedan aldrig skadorna repareras, snarare förvärras problemen och mer än en tredjedel av eleverna når aldrig examen. Även om elever får fyra eller fem år på sig så påverkas helheten och nivåerna mycket litet.

I varje årskull slås 35 000 elever ut. Så här kan det inte få fortgå. Till detta års upplaga av Almedalen har vi följt den årskull som började årskurs 1 hösten 2005 och som tog (eller skulle ha tagit) gymnasieexamen i juni 2017. För att ytterligare kunna belysa hur dessa elevers skolgång har varit och vilka förutsättningar skol­systemet gett dem att lyckas med utbildningen har vi också genom­fört en enkätundersökning bland ett riksrepresentativt urval av dessa elevers föräldrar. Vi frågar dem hur deras barns skolgång har varit, vilka lärare de haft, om det förekommit mobbing, hur klassrums­miljön har varit och om barnen har fått det stöd de behöver för att nå utbildningens mål.

Fram träder en djupt oroande bild. I någon mening skulle man kunna tala om hur en ny version av klassamhället grundläggs redan i skolan. De föräldrar som har barn som inte nådde gymnasie­behörighet i grundskolan vittnar i mycket större utsträckning än övriga föräldrar om en stökig skolgång för deras barn. Det var ofta dålig studiero under lektionerna, de hade i högre utsträckning obehöriga lärare och det skedde många lärarbyten under hela grundskolan. En mycket högre andel av dessa föräldrar vittnar också om återkommande problem med mobbning och man uppger i mycket högre utsträckning att barnet borde ha fått särskilt stöd i skolan.

Vår undersökning bland föräldrarna till de elever som tog, eller skulle ha tagit, gymnasieexamen våren 2017 förstärker bilden av de resultat som framkommer i elevstatistiken: det är tydligt att det svenska skolsystemet inte förmår möta de stödbehov som de mest utsatta eleverna har. Skolans kompensatoriska effekt är för svag.

Lärarnas Riksförbund vill därför se följande reformer av skolans styrning:

• Staten måste ta över finansieringen av skolan.

• Staten måste vara beredd att ta över ansvaret för de skolor som idag är kommunala.

• Stöd måste sättas in tidigt förde elever som riskerar att inte nå målen.


För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-07-06 09.51

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll