Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
29 jun 2009

Finns det mer än kunskap i skolan

SKOLAN Lärarnas Riksförbund och elevrådsorganisationen Seco har frågat drygt 1000 elever om deras åsikter om kunskap i skolan. Det är första gången en sådan undersökning genomförs och resultatet är tydligt. Elever tar rätten till utbildning på stort allvar och har tydliga ståndpunkter kring hur fler elever kan lära sig mer, skriver Metta Fjelkner och Susanna Bollhem.

När skolpolitik debatterats i Sverige har det ibland låtit som att elever inte är intresserade av kunskap. För en del har argumentet varit att elever inte vill lära sig. För andra har det handlat om att elever är intresserade av annat, som värderingar, fostran eller omsorg. Från vissa har det också hävdats att kunskap är något som hör dåtiden till. Med ny informationsteknologi, har det sagts, så behövs inte en rätt till kunskap, utan enbart en rätt att få lära sig söka information.
Men denna uppfattning att kunskap är oviktigt för elever stämmer inte. I själva verket är det en myt.
I rapporten "Finns det mer i skolan än kunskap" har Lärarnas Riksförbund och Seco låtit undersökningsföretaget Exquiro fråga 1007 elever i grundskolan och på gymnasiet om deras åsikter om kunskap i skolan. Det är förvånande nog första gången en sådan undersökning gjorts.

När resultaten sammanställts visar det sig att elever tar rätten till utbildning på stort allvar och har tydliga ståndpunkter kring hur fler elever kan lära sig mer.
En sådan sak handlar om lärare. När vi frågar eleverna svarar 94 procent att lärarens kunnighet är viktig eller mycket viktig, för att de ska kunna lära sig så mycket som möjligt. Exakt lika många värderar lärares skicklighet.
En viktig aspekt av rätten till utbildning är hur stora klasser som elever går i. När skolan decentraliserades var målet att ge pedagogisk flexibilitet. Nu visar det sig att elever under- känner hur kommunerna och skolorna har använt sig av denna flexibilitet. Faktum är att elever på ett entydigt sätt tar ställning för att kommunerna och skolorna främst sparat pengar och inte förbättrat undervisningen.
När elever får säga sitt om klasstorlekar talar resultatet sitt tydliga språk. Mindre än en tiondel vill ha större klasser och enbart tre av tio vill ha kvar sin nuvarande klasstorlek, medan fler än sex av tio vill ha mindre klasser. 90 procent av de elever som går i klasser med 26—30 elever vill gå i mindre klasser. Enbart 3 procent rekommenderar klasstorlekar som är större än 26 elever. Trots det går en tredjedel av eleverna fortfarande i sådana klasser.

När resultaten granskas ytterligare visar det sig att elever entydigt tar ställning för klasser med färre än 25 elever. I den skolpolitiska debatten låter det ibland som om ekonomiska resurser inte skulle spela någon roll. Men det är ett argument som verkar underkännas av eleverna. Vi vet att mindre klasser kostar och det ställer krav på enskilda kommuner och skolor att skjuta till resurser.
Men klasstorlek är inte det enda som pekar på att elever bryr sig om kunskap och vill ha större satsningar från de ansvariga för skolan, för att fler elever ska få den kunskap de har rätt att få.
När vi frågar elever hur de ställer sig till skolans kunskapsuppdrag, i förhållande till skolans sociala uppdrag, visar det sig att 63 procent tycker att kunskapsuppdraget är viktigare än det sociala uppdraget.
När siffrorna ställs mot samma fråga, som lärare och föräldrar svarat på i Lärarnas Riksförbunds kongressrapport, "Vi vill ha världens bästa skola. Nu.", visar det sig att elever inte är mer intresserade av det sociala uppdraget än lärare eller föräldrar. En sådan sammanställning visar också att ungefär lika många elever som lärare och föräldrar tycker att kunskapsuppdraget är viktigt.
Myter om elever vinner ingen på. När fakta läggs på bordet visar det sig att elever i själva verket inte verkar ha några problem med kunskap i skolan utan snarare ser kunniga och skickliga lärare, tillsammans med små klasstorlekar, som en direkt förutsättning för att deras rätt till utbildning ska tas på allvar.

Vi kräver därför att:
1. Läraryrket uppvärderas.
2. Specialiseringen i lärarutbildningen ökas.
3. Elever ska ha behöriga lärare i skolan för att få bästa möjliga utbildning.
4. Maxstorlek på klasser ska lagstadgas.
5. Rätten till utbildning ska stärkas och fokus på kunskapsuppdraget öka.
En likvärdig skola där elever får den kunskap de har rätt till kommer alltid att vara den viktigaste ambitionen för lärare och elever. Först när alla har fått samma chans att lära sig har vi en skola som ger alla lika möjligheter. För att nå dit behöver vi lyssna på vad elever har att säga. Mer kunskap åt alla, verkar vara ett krav som har starkt stöd i elevgruppen och som blir förpliktigande för de politiker och rektorer som har ansvar för landets skolor.
METTA FJELKNER
Ordförande i Lärarnas Riksförbund, LR
SUSANNA BOLLHEM
Ordförande i Sveriges Elevråds centralorganisation, Seco

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68.
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-16 10.41