Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
09 feb 2016

Friskoleurval med segregation som resultat

Skolan är i dag hårt segregerad och särskilt tydligt är det i storstadsregionerna, där över hälften av befolkningen bor. Det fria skolvalet med fristående skolor förstärker tendensen till ökad segregation i skolan. Segregering i skolan anses vara en viktig orsak till de försämrade skolresultaten.

Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet "Ge alla elever samma chans" som är ett samarbete mellan Lärarförbundet, LO och Lärarnas Riksförbund. En studie har genomförts bland landets fristående grundskolor där skolorna har fått ange om de har kö och hur lång deras kötid är. Elevernas föräldrars utbildningsnivå har sedan ställts i relation till de fristående skolornas kötider.

Resultat i korthet

• På fristående skolor går elever med föräldrar som i genomsnitt har en längre utbildning än de elever som går på kommunala skolor. I de skolor där den genomsnittliga utbildningsnivån hos föräldrarna är kortare än en avslutad gymnasieutbildning är endast var tionde en friskola. I de skolor där en stor del av elevernas föräldrar har en högskoleutbildning är fristående skolor däremot överrepresenterade.

• Två av tre fristående skolor, som ingick i denna studie, har kö till den första klass som ges (vilket varierar från förskoleklass till årskurs 7). För att få en plats på en populär skola måste föräldrarna ställa sina barn i kö tidigt. Mer än var fjärde skola som har kö har minst fem års kötid, och varannan minst två års kötid. Långa kötider och många friskolor med kö finns i stor utsträckning i Sveriges tre största städer.

• Hur lång kötiden är till en skola, vilket är en indikator på skolans popularitet, är relaterat till längden på föräldrarnas utbildning. Ju längre utbildning föräldrarna till eleverna på skolan har desto vanligare är det att skolan har kö och desto längre är kötiden till skolan.

Slutsatser

Tydligt från undersökningen är att det krävs tidiga och aktiva val av föräldrarna för att möjliggöra för deras barn att gå på en populär skola. Att kötider och föräldrarnas utbildningslängd korrelerar tyder delvis på att en skolas attraktivitet är kopplad till skolans elevers socioekonomiska bakgrund. Det indikerar även att de som gör aktiva skolval tidigt är föräldrar med eftergymnasial utbildning. Om elevunderlaget på Sveriges skolor ska bli mer heterogent sett till elevernas bakgrund, och om alla elever ska ha samma möjlighet att göra ett aktivt skolval, måste antagningsförfarandet till alla skolor ses över.

Vi anser därför att det bör tillsättas en utredning där antagning och urval till Sveriges skolor ses över ur ett segregationsperspektiv. Något som är värt att överväga är ett aktivt skolval (att alla elever måste välja sin skola). Det skulle kunna bidra till en större spridning av elever med olika socioekonomisk bakgrund, men skulle sannolikt bli en tandlös reform om inte urvalsreglerna också reformeras, eftersom de mest populära skolorna har långa köer.

 

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-23 10.18