Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
23 feb 2012

Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet

- Vad händer när lönen förpassas till att vara bara en kostnadspost?

Söktrycket till lärarutbildningen har sjunkit på ett dramatiskt sätt. Det låga söktrycket hotar i förlängningen kvaliteten i den svenska skolan. Det räcker inte med en bra och reformerad lärarutbildning för att öka intresset för läraryrket. Vad som framför allt krävs är en tydlig uppvärdering av lärarnas löner.

1982 tillhörde de olika lärarutbildningarna de utbildningar som attraherade flest sökande per plats och läraryrket hade hög status. Exempelvis var söktrycket till en lärarutbildning betydligt högre än till socionom- (sociala linjen) och juristlinjen. Även vid en jämförelse med läkarlinjen hade ett antal av lärarutbildningarna ett högre sökandetryck och lika hög intagningspoäng.

2011 är bilden en helt annan. Lärarutbildningarna kan nätt och jämnt fylla sina platser. Söktrycket till förskollärarutbildningen har däremot varit stabilt över tid. Förskollärarutbildningen attraherar numera fler sökande per plats än lärarutbildningarna. En förklaring kan vara att utvecklingen av förskollärares löner svarar mot utvecklingen av yrkets arbetsinnehåll och ansvar. Det är tvärtom för samtliga grupper av lärare inom grundskolan och gymnasieskolan. Löneutvecklingen för lärare inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning har inte på motsvarande sätt ökat i förhållande till ett utökat ansvar och arbetsinnehåll för lärarna.

Lärare har haft sämre löneutveckling än jämförbara yrken
Lärare har haft en sämre löneutveckling än andra jämförbara yrkesgrupper. Till exempel har gymnasielärare i allmänna ämnen halkat efter betydligt i jämförelse med andra yrkesgrupper med akademisk utbildning inom den kommunala sektorn. Den genomsnittliga lönen för gymnasielärare har ökat med 54 procent under perioden 1995 — 2010, medan motsvarande ökning för sjuksköterskor har varit 87 procent. Gymnasielärarnas snittlön skulle idag ligga på 35 000 kronor om löneutvecklingen hade varit den samma som för sjuksköterskorna. I detta sammanhang måste man betänka att den kortaste utbildningstiden för en gymnasielärare är fem år, vilket är en av de längsta grundutbildningarna i Sverige.

Adjunkter och ämneslärare har haft den sämsta löneutvecklingen
Vid en längre tillbakablick som sträcker sig till 1982 framgår det tydligt att just lärare har haft en svag löneutveckling relativt andra yrkesgrupper inom kommunal sektor. Denna försämring inleddes i samband med kommunaliseringen.

Löneskillnaden mellan förskollärare och lärare i grund- och gymnasieskolan har minskat påtagligt mellan 1982 och 2010. 1982 var ingångslönen för en adjunkt i grundskolan och gymnasieskolan 25 procent högre än ingångslönen för en förskollärare. 2010 hade skillnaden minskat till 7 procent för en grundskollärare och 10 procent för en lärare i gymnasieskolan. Bilden är snarlik när lönen mellan förskollärare och grund- och gymnasielärare med 6 års erfarenhet studeras. 1982 var lönen för en adjunkt med sex års erfarenhet 29 procent högre än lönen för en förskollärare. 2010 hade skillnaden minskat till 9 procent för en lärare i grundskolan och till 13 procent för en lärare i gymnasieskolan.

Samtidigt som löneskillnaderna har minskat har sökandetrycket till de lärarutbildningar som hade högst sökandetryck, framförallt lågstadielärare och vissa ämneslärare, minskat drastiskt medan sökandetrycket för förskollärarutbildningen inte har förändrats.

Det är viktigt att notera att detta inte är någon kritik mot förskollärarnas löneutveckling. Det är naturligt att det ökade ansvar som förskollärare har fått visar sig i löneutvecklingen. Det som är oacceptabelt är att det ökade ansvar som har givits grundskolans och gymnasieskolans lärare under motsvarande tidsperiod har resulterat i den svagaste löneökningen inom den kommunala sektorn.

Svenska lärarlöner tillhör de lägsta inom OECD
Även i ett internationellt perspektiv utmärker sig svenska lärarlöner i negativ bemärkelse. Lönen för svenska gymnasielärare med 15 års tjänstgöring ligger klart under OECD-genomsnittet. De danska och tyska gymnasielärarna tjänar i genomsnitt 60 000 dollar per år att jämföra med de svenska gymnasielärarna som inte ens når upp till 40 000 dollar per år (köpkraftskorrigerat). Vi befinner oss på samma nivå som lärarna i Grekland och Portugal. Lärarnas Riksförbund är övertygat om att regeringen skulle finna det föga smickrande att jämföras med Grekland när det gäller andra viktiga samhällsekonomiska indikatorer. Till skillnad mot vad som i nuläget gäller för Grekland är de svenska statsfinanserna i mycket gott skick. Av den anledningen borde det finnas utrymme för satsningar på lärarlönerna.

Svårt att göra karriär inom yrket
Ytterligare en aspekt av ett yrkes attraktionskraft är möjligheten till en karriärutveckling. Befattningsbyten medför positiva löneförändringar utöver den vanliga löneutvecklingen och förekommer frekvent inom den allmänna kommunala verksamheten. Dock utgör skolan i detta sammanhang ett undantag. Det finns inga eller mycket få karriärvägar i skolan för lärare. Där smärre befattningsbyten ändå äger rum i skolan visar dessa sig mindre lönsamma vad gäller löneutvecklingen än befattningsbyten inom den allmänna kommunala verksamheten.

Flykten från läraryrket har bidragit till att svenska elever halkar efter i internationella jämförelser och Sverige tappar i konkurrenskraft. För att förhindra att det svenska utbildningssystemet havererar måste söktrycket till lärarutbildningarna återskapas. Det räcker inte att förändra lärarutbildningarna för att åstadkomma detta. Vad som krävs är en uppvärdering av lärarnas löner. Läraryrket måste åter igen framstå som attraktivt.

Förslag från Lärarnas Riksförbund med anledning av rapporten

  • Lärarnas löner bör höjas med 10 000 kronor i dagens penningvärde
  • Inför tydliga karriärsteg för lärare
  • De utbildningspolitiska reformerna innebär ett ökat ansvar för lärarna. Detta måste innebära särskilda löneökningar
  • Överskott inom privat sektor måste komma eleverna och lärarna till del
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-18 09.28

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

Dokument för nedladdning
Relaterade sidor
Förslag från Lärarnas Riksförbund med anledning av rapporten
  • Lärarnas löner bör höjas med 10 000 kronor i dagens penningvärde
  • Inför tydliga karriärsteg för lärare
  • De utbildningspolitiska reformerna innebär ett ökat ansvar för lärarna. Detta måste innebära särskilda löneökningar
  • Överskott inom privat sektor måste komma eleverna och lärarna till del