Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
30 jun 2016

Mer tid för varje elev

En undersökning om lärares arbetstid.

Lärare är lärare, inte administratörer. Lärare ska få ägna sig åt sin undervisning och dess för- och efterarbete. Rektor måste våga lyfta in andra grupper i skolan som kan avlasta lärarna. Det är några av de slutsatser man kan dra av denna undersökning, som bygger på enkätsvar från drygt 1 000 lärare.

Skolan finns till för eleverna. Svenska barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Även om skolplikten enbart gäller grundskolan så är det så gott som självklart att tillbringa 13 år av sitt liv i skolan.

Först minst 525 timmar i förskoleklass, sedan minst 6 785 timmar i grundskolan och avslutningsvis minst 2 180 (högskoleförberedande program) eller 2 430 (yrkesprogram) timmar i gymnasieskolan. Hur den tiden används är avgörande för hur varje elev utvecklas och om de når målen för utbildningen.

Kvaliteten på undervisningen avgörs i mötet mellan lärare och elev, och det som gör läraryrket så speciellt är att detta möte oftast sker i ett större sammanhang. En lärare undervisar en hel klass, oftast 20 till 30 individer, men varje elev ska nå sina mål och utvecklas så långt det bara är möjligt. Målen är dessutom både av relationell och kunskapsmässig karaktär. Skoltiden ska ge förutsättningar för ett gott liv, på alla sätt. Därför är frågan om hur lärarnas arbetstid används oerhört viktig för varje elev.

Ytterligare en faktor som påverkar elevernas resultat är att de verkligen får den undervisning de har rätt till. Undervisningstiden i både grund- och gymnasieskolan är så gott som omöjlig att följa upp. Rapporter från Skolverket visar att skolhuvudmännen inte tar sitt ansvar för att se till att eleverna får den undervisningstid de har rätt till. Reglerna om den garanterade undervisningstiden behöver skärpas.

Fokus för den här undersökningen ligger på hur lärares arbetsuppgifter fördelas och hur arbetstiden disponeras. Vissa ämneslärare möter över 300 elever per vecka och det är mycket vanligt att undervisa fler än 100 elever. Det är många relationer som ska byggas och upprätthållas. Det är också mycket för- och efterarbete i form av planering, dokumentation och återkoppling till varje elev och i många fall till föräldrar.

Oavsett om läraren undervisar många olika ämnen eller flera olika grupper och elever så är det mycket som ingår i lärarens ansvar. Undervisning ska planeras mot en mängd olika kunskapsmål. Elevernas framsteg ska utvärderas, påverka undervisningen och slutligen bedömas – oavsett om det är betyg som ska sättas eller inte så ska elevernas kunskaper och resultat dokumenteras.

Sammanhängande undervisningsfri tid i schemat ger utrymme för att planera lektioner och inte minst att efterarbeta dem. I efterarbetet ingår bedömningar av elevernas resultat och redovisning av detta till exempel i en skoldatabas. Även redovisning av närvaro kräver tid att hinna sitta ner, logga in i system och föra in uppgifter.

Hur schemat är disponerat har betydelse för lärarens arbetssituation och för kvaliteten på undervisningen. Lektionerna ska ha en rimlig längd och det ska finnas rimligt med tid mellan lektionerna för att avsluta, eventuellt förflytta sig, och starta upp nästa lektion. Det behöver finnas sammanhållen tid för administrativa uppgifter och nödvändig dokumentation. Möten ska ligga bra placerade i schemat. Läraren har också lagstadgad rätt till lunch och pauser. För att fånga detta har vi både ställt rena faktafrågor om arbetssituationen och frågor om hur lärarna upplever att tjänstefördelning och schema bidrar till att arbetstiden används på ett bra sätt.

För att komplettera lärarnas bild har vi också ställt två frågor till föräldrar till elever i grund- och gymnasieskolan. Drygt sex av tio föräldrar upplever att deras barn fullt ut får tillräckligt stöd av lärarna för att klara av skolan. Det är färre som upplever att lärarna har tillräckligt med tid för deras barn under lektionerna, en tredjedel av föräldrarna instämmer helt i detta.

Slutsatser

Värna relationerna — mer tid för varje elev

  • Nästan var tredje lärare möter fler än 125 olika elever varje vecka.
  • Var fjärde förälder upplever att lärarna inte har tillräckligt med tid för deras barn under lektionerna.

Diskutera tjänstefördelningen — det ger bättre effektivitet.

  • Lärare som fått diskutera sin tjänstefördelning i förväg upplever att deras arbetstid används mer effektivt.
  • Lärarna anser att deras arbetstid skulle användas bättre ifall de hade färre övriga åtaganden, mindre klasser/grupper och färre mentorselever.

Undvik tidstjuvar — de leder till mindre tid för varje elev och sämre effektivitet.

  • Minst en av tio lärare har ett så pass dåligt schema att arbetstiden används ineffektivt.
  • Lärarna vill ha scheman med färre ”övriga” möten, mer sammanhängande undervisningsfri tid, mer tid för samplanering med kollegor samt mer tid för egenplanering och efterarbete.

Det behövs tid för återhämtning under arbetsdagen.

  • En tredjedel av lärarna tar inte ut lunch varje dag.
  • Sex av tio lärare hinner inte ta paus under arbetsdagen.

Avlasta lärarna och låt dem slippa arbetsuppgifter som bäst eller lika bra görs av någon annan.

  • Lärare vill slippa praktiska arbetsuppgifter, som att fixa med datorer, kopiera och möblera.
  • Lärare vill fokusera på undervisning och arbetsuppgifter som är kopplade till undervisning och relationer.

Förslag

Politiken sätter ramarna

I vår undersökning finner vi stöd för ett antal olika krav kopplade till elevernas undervisningstid och lärarnas arbetssituation. Ytterst ligger ansvaret på politiker på nationell och lokal nivå. Den nationella politiska nivån beslutar över styrdokument, till exempel elevernas garanterade undervisningstid. Den lokala politiska nivån sätter de ekonomiska ramarna för skolorna, både de kommunala och de enskilda. Deras prioriteringar är avgörande för att rektorer och lärare ska kunna utföra ett gott arbete – och i slutändan för elevernas måluppfyllelse.

Värna elevernas undervisningstid

Elever ska garanteras lärarledd undervisningstid. I grundskolan ska det införas timplaner där det finns ett garanterat antal undervisningstimmar för varje ämne och stadium. I gymnasieskolan ska undervisningstiden återigen kopplas till poäng.

Det krävs en översyn av kursplanerna i alla ämnen för att säkerställa att innehållet är rimligt i förhållande till tillgänglig undervisningstid.

Förbundet anser att det behövs mer undervisningstid för att eleverna ska nå högt ställda mål. Ett självklart första steg är att göra förskoleklassen till första året i en tioårig grundskola.

Arbetsgivarens ansvar för lärarnas arbetsbelastning

Hur rektor tjänstefördelar och schemalägger sina lärare är helt avgörande för hur verksamheten fungerar, både i termer av måluppfyllelse och arbetsmiljö. Lärares totala arbetssituation ska ge förutsättningar för god undervisning och möjlighet till återhämtning. Arbetsmiljölagen och Skollagen är tydliga när det gäller lärarnas och elevernas arbetsmiljö. Det är inte lärare som ska utföra alla arbetsuppgifter. Rektor måste våga lyfta in andra yrkes-grupper i skolan, exempelvis lärarassistenter. Vi uppmanar landets rektorer att föra konstruktiva samtal med Lärarnas Riksförbunds ombud. Förbundet har tagit fram en lathund för AFS 2015:4 och många skolor har redan prövat på att renodla lärares arbetsuppgifter med hjälp av förbundets arbetstidsmodell.

Ställ krav på arbetsgivaren

Lärare måste var och en och tillsammans ställa krav för att få en rimlig arbetsbelastning. Inför en anställning gäller det inte bara att få rätt lön utan också att ställa frågor och krav på övriga villkor. Till stöd för medlemmarna har Lärarnas Riksförbund tagit fram en checklista för anställningstillfället. Under anställningen behöver lärare också diskutera sin arbetssituation och ställa krav på rätt förutsättningar för att utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Lärare måste få göra rätt saker. Bara för att en arbetsuppgift behöver utföras så innebär det inte att det är en lärare som ska utföra den.

  • Lärare är lärare och inte administratörer.
  • Lärare ska dokumentera det som är nödvändigt och relevant.
  • Lärare ska få ägna sig åt sin undervisning och dess för- och efterarbete.
  • Lärare ska ges och använda sitt professionella mandat.

För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74

För upplysningar:
Håkan Carlsson, tf pressombudsman Lärarnas Riksförbund, 073-438 92 57

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-05 12.21

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

Dokument för nedladdning
Relaterade sidor

Webb-tv

Mer tid för varje elev - panelsamtal om tidstjuvarna i lärares vardag.

Se panelsamtalet i efterhand ›

Hur fördelas en lärares arbetsuppgifter, och hur disponeras lärarens arbetstid för detta? Panelsamtalet utgår från LRs rapport "mer tid för varje elev".

Medverkande:

  • Helena Frieberg
    vice ordförande Sveriges Elevkårer
  • Anna Jändel-Holst
    utredare
  • Gunilla Nilsson
    rektor 
  • Sara Svanlund
    Lärarnas Riksförbund

Se panelsamtalet i efterhand ›

Inspelat den 12 oktober på "Framtidens Lärande 2016".

Lärarpodden #52 Undvik tidtjuvarna - få mer tid för varje elev

Lyssna på avsnitt #52 ››

Hur fördelas en lärares arbetsuppgifter, och hur disponeras lärarens arbetstid för detta? Nästan var tredje lärare möter 125 elever under en vecka, och föräldrar upplever att lärarna inte har tillräckligt med tid för deras barn. Samtidigt har minst var tionde lärare en så dålig schemaläggning att deras tid inte används effektivt, s.k. tidstjuvar. Var tredje lärare tar inte lunchrast, och sex av tio lärare tar inte ens en paus under arbetsdagen. Det här visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Med det finns lösningar. Lärare som fått diskutera sin tjänstefördelning i förväg upplever att deras arbetstid används mer effektivt.

Anna Jändel-Holst, utredare på Lärarnas Riksförbund, hjälper oss med begreppen och de slutsatser och resultat som undersökningens visar.

Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Lyssna på avsnitt #52 ››

(Lärarpoddens alla avsnitt finns att ladda ner från iTunes eller Acast. Prenumerera och lyssna när du vill!)