Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
26 jan 2012

Nationella timplaner - en förutsättning för likvärdig grundskola?

En rapport om undervisningstiden i matematik.

Med dagens system där undervisningstiden fritt får fördelas mellan årskurserna kan det innebära att helt olika upplägg på olika skolor får stora negativa konsekvenser för enskilda elever. För att undersöka hur elevernas rätt till undervisning ser ut, har Lärarnas Riksförbund frågat lärare och rektorer om undervisningstiden i ämnet matematik i grundskolans årskurs 8.

Parallellt med decentralisering och avreglering av skolväsendet har elevernas kunskapsresultat sjunkit. De utbildningspolitiska reformerna från 1990-talet har haft en negativ inverkan på elevernas prestationer och på likvärdigheten. Undervisningstiden är en faktor som sällan lyfts fram utifrån just tidsaspekten, snarare betonas undervisningens innehåll och vilka pedagogiska metoder som används. Det är i sig viktiga aspekter, men för att eleverna ska lyckas måste de få tid tillsammans med undervisande lärare. Därför är själva undervisningstiden viktig.

Före de stora reformerna på 1990-talet ansågs undervisningstiden vara så viktig att den reglerades per vecka och ämne, både i grund- och gymnasieskolan. Idag är elevernas rätt till undervisningstid garanterad som en minimisumma per ämne för grundskolans nio år, totalt sett. Fördelningen sker helt och hållet lokalt och det finns inget formellt utvärderingskrav. I gymnasieskolan finns ingen koppling alls mellan gymnasiepoäng och undervisningstid. Denna rapport handlar dock endast om den obligatoriska skolan.

För att undersöka hur undervisningstiden fördelas i praktiken, hur elevernas rätt till undervisning ser ut, har Lärarnas Riksförbund uppdragit åt undersökningsföretaget Exquiro att ställa ett antal frågor till lärare och rektorer om undervisningstiden i ämnet matematik i grundskolans årskurs 8.

Resultat i korthet

  • I årskurs 8 kan eleverna få allt från 71 till 125 timmars undervisning i matematik, beroende på i vilken skola de går och i vilken kommun de bor.
  • Var tredje lärare, 32 procent, hävdar att eleverna inte erbjuds möjlighet att ta igen förlorad undervisningstid, vid exempelvis sjukdom, eller att denna möjlighet endast erbjuds i liten utsträckning.
  • 35 procent av lärarna i matematik anser att de tilldelade undervisningstimmarna i ämnet är för få, i förhållande till de nationella målen.
  • 68 procent av lärarna säger att de tilldelade undervisningstimmarna inte utvärderas i förhållande till måluppfyllelsen.
  • Nästan sex av tio lärare, 59 procent, och fler än var fjärde grundskolerektor anser att måluppfyllelsen skulle förbättras om man införde fasta timplaner per stadium i grundskolan, alltså ett fast antal timmar i matematik för låg-, mellan-, respektive högstadiet.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Daniel Färm, tf Presschef Lärarnas Riksförbund, 070-650 12 09

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-18 09.30

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll