Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
06 maj 2009

Ny rapport visar fler besparingar i skolan

Lärarnas Riksförbund kräver att en skolkommission inrättas för att följa upp konsekvenserna av nedskärningar, uppsägningar och varsel. - Det är en uppenbar risk att den ekonomiska krisen kommer leda till sämre kvalitet inom den svenska skolan, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbunds nya rapport "Nedskärningar i skolan" visar att i nästan samtliga kommuner pågår eller har det aviserats ekonomiska nedskärningar.
379 lärare har sagts upp årets fyra första månader. 665 lärare har varslats om uppsägning under samma period. Hälften av kommunerna planerar att lägga ytterligare varsel av lärartjänster.
De ekonomiska nedskärningarna tar sig uttryck ibland annat större klasser, reducerad specialundervisning för svaga elever, försämrad tillgång till elevvård, inköpsstopp och minskad kompetensutveckling av de lärare som är kvar.

De ekonomiska framtidsutsikterna under de närmsta åren bedöms vara dåliga eller mycket dåliga. Det svarar 75 procent av Lärarnas Riksförbunds kommunombud. Detta drabbar både eleverna och lärarna. Svart lista I rapporten finns också en "svart lista" över kommuner där ett flertal av variablerna i denna undersökning är negativa. Den svarta listan består av totalt 21 kommuner.- Förutsättningarna att garantera kvalitet i skolan bedöms här som låga. I dessa kommuner finns framtidens problemområden när det gäller utbildning och kompetensutveckling. Det är kommuner som förmodligen behöver extra tillskott för att klara sitt kunskapsuppdrag, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner. Nödvändiga reformer hotas 2010 och 2011 har regeringen aviserat att det kommer finnas nya kursplaner och läroplaner i grundskolan och gymnasieskolan, en ny gymnasieskola, en ny lärarutbildning, en ny skollag och ett nytt betygssystem. Regeringen har även aviserat att det inom kort kommer att läggas proposition gällande skärpta behörighetsregler och att det ska inrättas en lärarlegitimation. - Det är djupt problematiskt att den nödvändiga uppryckningen av skolan kommer att genomföras samtidigt som kommunerna genomför stora besparingar, säger Metta Fjelkner.- Staten måste följa och analysera den ekonomiska händelseutvecklingen mycket noggrant för att sedan via statsbudgeten specialdestinera resurser för att säker-ställa att det finns tillräckligt med lärare för att upprätthålla kvaliteten inom skolan. Staten måste garantera kvalitet De ekonomiska nedskärningar i kommunen endast är en delförklaring av det som nu sker på skolans område.

De minskande elevkullarna uppges också motivera neddragningar av verksamheten. Exakt hur det förhåller sig är givetvis svårt att avgöra. Det går dock att konstatera att varsel och uppsägningar kom lika plötsligt som den ekonomiska krisen.- Det är uppenbart att kommunerna inte klarar av att upprätthålla kvaliteten inom skolan. Staten måste garantera eleverna en kvalitativ och likvärdig utbildning via specialdestinerade resurser till skolan. På sikt bör därför skolan finansieras av staten. Regeringen bör skyndsamt utreda konsekvenserna av kommunaliseringen och den efterföljande friskolereformen, säger Metta Fjelkner. Skolkommission Lärarnas Riksförbund menar att regeringen därtill bör inrätta en skolkommission. Den ska följa upp konsekvenserna av nedskärningar, uppsägningar och varsel, följa kunskapsutvecklingen i skolan samt granska och säkerställa att de skolpolitiska reformerna genomförs på tillfredsställande sätt.- Skolkommissionen bör vid sidan av ordförande i kommissionen bestå av parterna på arbetsmarknaden, samt branschorganisationerna. Vidare bör Skolkommissionen rapportera till regeringen och vara direkt underställd ansvarig minister, säger Metta Fjelkner. Kommunerna skär ner i blindo Resultaten i denna undersökning målar upp en tämligen pessimistisk bild av det ekonomiska läget i kommunerna. Förutsättningarna att bedriva en likvärdig undervisning av hög kvalitet försämras av den ekonomiska krisen. En ny rapport från Skolverket om kommunernas resursfördelning till skolan, visar också att kommunerna inte har ett genomtänkt resursfördelningssystem och att de i många fall inte vet vilka effekter det egna resursfördelningssystemet har. Följaktligen skär nu kommunerna ner i blindo. - Det finns flera skäl att ifrågasätta kommunernas generella förutsättningar att klara av att garantera kvaliteten i undervisningen. Särskilt allvarligt är det med stor sannolikhet i de kommuner som ligger på den svarta listan, säger Metta Fjelkner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68.
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-09 09.58