Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
30 apr 2015

Pengarna i sjön

Stora summor som skulle gått till lärarlöner och lärarfortbildning kommer aldrig lärarna till del. Detta beror på att skolans huvudmän inte sökt de statsbidrag som finns att tillgå. Det handlar om miljardbelopp. Huvudmännens bristande engagemang i att stimulera lärarnas yrkesutveckling leder till att svensk skolas problem förblir olösta.

Dagens svenska skola består av ett stort antal olika skolhuvudmän. Dessa är fördelade inom kommunal, statlig samt privat sektor och merparten finansieras via skolpengen som kommunerna betalar. Staten försöker dock stötta och styra skolverksamheten ekonomiskt genom bland annat riktade statsbidrag som skolhuvudmännen får ansöka om via Skolverket. Kommunernas arbetsgivarorganisation Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) skriver i december 2014 att det vid den tidpunkten fanns 40 riktade statsbidrag att söka för skolans räkning.

Resurserna nyttjas inte

I föreliggande rapport analyseras tre statsbidrag som varit viktiga för skolan och framförallt lärarna. Rapporten vittnar om att stora summor pengar aldrig når ut i systemet – ett kapacitets-underutnyttjande på minst 2,3 miljarder kronor mellan 2007–2014. I genomsnitt försvinner alltså minst 329 miljoner kronor om året som skulle gått till satsningar på lärares löner och fortbildning. Andra rapporter gör också gällande att det inte finns skäl att tro att det generellt ser bättre ut avseende resterande 37 statsbidrag som är sökbara i dagsläget.

Detta är tydliga tecken på huvudmännens bristande engagemang i att stimulera lärarnas yrkesutveckling, vilket leder till att svensk skolas problem förblir olösta. Det tar bort utvecklingsmöjligheter för lärare som redan är i yrket och skickar en dålig signal till de studenter som idag funderar på om de ska bli lärare eller något annat yrke med andra chanser till utveckling och lönekarriär.

Skolan är en nationell angelägenhet. Staten ställer höga krav och drar riktlinjerna för verksamheten och lärarna är de som sedan utför arbetet att bilda människor till medborgare och ge dem de kunskaper de behöver för en alltmer krävande arbetsmarknad. Om man inte visar vilja att gå lärarna och staten till mötes i sådana frågor som fortbildning och läraryrkets attraktionskraft bör man fundera på om man skall ägna sig åt skolverksamhet överhuvudtaget.

Inom andra verksamheter i samhället ses det inte med blida ögon att tacka nej till pengar som syftar till att förbättra verksamheten. Inom skolan är det tyvärr legio hos alltför många arbetsgivare. Det tyder på bristande insikt i skolans problem tillika lösningarna på dessa problem. Väl använda resurser är nödvändigt för att vända utvecklingen i svensk skola till något positivt.

Stora skillnader mellan huvudmän

Denna undersökning visar att det finns stora skillnader i nyttjandegrad av statsbidrag mellan skolhuvudmän. Detta illustreras tydligt i samtliga granskade statsbidrag.

Karriärtjänstpengar söks i väldigt varierande grad av huvudmännen. Det finns huvudmän som söker noll procent av sin bidragsram, dessa pengar blir då sökbara för andra. De som då är mer framåt får därmed möjlighet att ansöka om ytterligare pengar än deras ursprungliga bidragsram medgav. Detta är inte rättvist gentemot eleverna och lärarna på de skolor som inte får ta del av satsningarna – det vidgar klyftan mellan de huvudmän som vill förbättra skolan och de som förhåller sig relativt passiva till de problem som finns inom svensk skola.

Vad vill Lärarnas Riksförbund?

  • Resurserna måste ut i skolan! Lärarnas Riksförbund kräver att de resurser staten avsätter för skolan, exempelvislärarnas fortbildning och karriärtjänster för lärare ska gå raka vägen till skolan. Vissa skolhuvudmän har alldeles för långa startsträckor i ansökningsprocessen för statsbidrag – vilket innebär att statliga reformer för många elever och lärare helt eller delvis går förlorade. Det är inte acceptabelt att huvudmän fritt ska välja vilka reformer som ska genomföras, statliga reformer ska nå elever och lärare oavsett huvudman.
  • Satsningarna måste vara hållbara över tid! Svensk skola ska inte bedrivas i projektform. Det ska råda långsiktighet och trygghet, där elever, lärare, rektorer och föräldrar på förhand vet vad som förväntas, samt vilka förutsättningar som ska gälla i verksamheten. Resurserna till skolan, inte minst statliga satsningar på lärarnas fortbildning, måste permanentas. Det finns inga skäl att anta att huvudmän som inte ens är beredda att ta emot pengar från staten för välbehövliga ändamål skulle hitta resurser eller vilja att på egen hand genomföra satsningar. Därför behöver satsningarna permanentas, och det bör vara obligatoriskt för huvudmännen att aktivt delta.
  • Reglera lärarnas möjlighet till fortbildning! Lika självklart som staten står för den grundläggande lärarutbildningen måste nästasteg i kedjan säkras. Staten måste garantera den fortbildning som är nödvändig för att upprätthålla och utveckla lärarkompetensen för att ge eleverna en uppdaterad och högkvalitativ undervisning. Det kan enbart ske genom finansiering och styrning av fortbildningen. Lärarnas Riksförbund förväntar sig att den sittande regeringen snarast presenterar krav på huvudmännen om fortbildningens innehåll och omfattning.

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-17 10.07