Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
04 jul 2012

Rätten till kunskap - en fråga om tid

Hur ser elever och lärare på den tid de spenderar tillsammans i form av undervisning? Är undervisningstiden tillräcklig? I vilken utsträckning varierar den? Inför Almedalen 2012 har Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer låtit undersöka hur elever och lärare ser på undervisningen i gymnasieskolan.
Med undersökningen "Rätten till kunskap - en fråga om tid" vill Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer lyfta fram hur både lärare och elever ser på undervisningstiden i gymnasieskolan när det gäller de första kurserna i samhällskunskap respektive
historia.

Sammanfattning

  • Undersökningen visar att skolorna lägger ut mer undervisningstid i förhållande till antalet kurspoäng i de kortare kurserna inom yrkesprogrammen  än vad de gör i de längre kurserna inom de högskoleförberedande  programmen.
  • Spridningen i undervisningstid är stor. De elever som har fått minst  undervisningstid i exempelvis samhällskunskap 1a1 har fått 22 procent mindre undervisningstid än de som fått mest.
  • Nästan tre av fyra lärare i samtliga kurser anser att eleverna får för lite undervisningstid i förhållande till målen.
  • Var tionde elev anser att de inte fått tillräckligt med undervisningstid  för att nå målen i de inledande kurserna i samhällskunskap och historia.
  • Nästan hälften av yrkeseleverna tror att de skulle förbättrat sina kunskapsresultat ytterligare om de fått mer lärarledd undervisning, på bekostnad av andra undervisningsmetoder.
  • Elever på yrkesprogram upplever i större utsträckning än elever från  högskoleförberedande program att de haft möjlighet att påverka upplägget för undervisningen.
  • En mycket stor andel av eleverna anser att lärarna haft stor eller mycket stor betydelse för deras kunskapsutveckling.
Två olika bilder målas upp av lärare respektive elever när det gäller mängden av undervisningstid i förhållande till måluppfyllelsen. Eleverna anser i stor  utsträckning att de får tillräckligt med undervisningstid för att nå målen, medan lärarna i motsatt utsträckning anser att eleverna skulle behöva mer  undervisning för att i större utsträckning uppfylla styrdokumentens krav.
 
En tolkning av resultaten skulle kunna vara att det centrala innehållet för  kurserna gör att lärarna till skillnad från tidigare relaterar ett obligatoriskt  innehåll till den tilldelade undervisningstiden. Det centrala innehållet för varje kurs är en nyhet i och med GY2011-reformen.

Variationen i undervisningstid ett likvärdighetsproblem


Den stora spridningen i undervisningstid i samtliga kurser är ett likvärdighetsproblem. Lärarledd undervisning är den faktor som har störst betydelse för elevernas kunskaper. Att vissa elever ur det perspektivet redan i rektors planering av kursen förfördelas är en stor orättvisa.
 
Att elevers möjlighet till inflytande över undervisningsupplägg varierar mellan
framför allt högskoleförberedande program och yrkesprogram visar att
man inom yrkesprogrammen är mer benägen att ta hänsyn till elevers olika
behov. En majoritet av eleverna, oavsett program, anser att de har möjlighet
att påverka undervisningen, vilket är positivt. Däremot är det viktigt att skapa möjligheter så att alla elever känner att de har en faktisk chans att
påverka undervisningens upplägg.

Även när det gäller tilldelningen av undervisningstid styr elevbehoven i större utsträckning för yrkesprogrammen än vid de högskoleförberedande programmen. Elevernas bedömning av de undervisande lärarna, kombinerat med  möjligheterna för eleverna att påverka undervisningsupplägget, visar att de svenska lärarna fungerar bra i klassrummen.

Förslag

  • Avskaffandet av kopplingen mellan gymnasiepoäng och undervisningstid  var olycklig. Skillnaden mellan olika skolor visar att det åter finns behov  av att knyta ett gymnasiepoäng till en undervisningstimme, i syfte att  alla elever ska få samma möjligheter att utvecklas mot skolans mål.
  • Alla elever bör tillförsäkras ett visst antal lärarledda timmar per kurs, elevbehoven måste styra mer vid tidsfördelningen än vad som är fallet idag.
För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-16 08.36