Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
03 jul 2016

Så formar vi framtidens gymnasieskola

Den svenska gymnasieskolan har ett överhängande problem som inga reformer hittills lyckats råda bot på. Varje år lämnar var fjärde elev gymnasieskolan utan fullständiga betyg trots att en fullföljd gymnasieutbildning är avgörande för ungdomars framtida möjligheter.

När den svenska gymnasieskolan reformerades 2011 var ett uttalat syfte med reformen att öka genomströmningen av elever, bland annat genom att stärka yrkesutbildningen. I dag, drygt fem år efter reformen trädde i kraft, är situationen i princip oförändrad. Avhoppen fortsätter att vara stora och antalet elever inom den gymnasiala yrkesutbildningen fortsätter att minska.

Enligt elever är en engagerad och kunnig gymnasielärare definitivt den viktigaste faktorn för att öka elevernas motivation till sina studier och lyckas med dem.

Men det är i dag väl känt att lärarnas förutsättningar att bedriva kvalitativ undervisning och möta elevernas olika behov försvårats i och med den ökade arbetsbelastningen. Tiden som ska användas för huvuduppdraget äts upp av administration och annat kringarbete. Sjukskrivningarna för stressrelaterade problem bland gymnasielärarna har även nästan fördubblats på fem år.

När förutsättningar inte finns på plats påverkas lärarnas engagemang och hur de hinner se och möta varje elev. Över hälften av de tillfrågade lärarna i undersökningen uppger att de inte har den tid som krävs för att etablera förtroendefulla relationer med sina elever och fånga dem som eventuellt finns i riskzonen för att avbryta sina studier.

Att lärarna får mer tid för sitt kärnuppdrag och rätt förutsättningar att kunna anpassa undervisningen efter elevernas olika behov är avgörande för att få fler elever att komma i mål med sin gymnasieutbildning.

Centrala resultat

•För att förbättra gymnasieskolans resultat och likvärdighet anser en stor majoritet av de tillfrågade lärarna och föräldrarna att staten bör ta över ansvaret och finansieringen av den svenska gymnasieskolan.

•Föräldrarna anser vidare att det är angeläget att minska lärarnas administration till exempel genom att anställa lärarassistenter. Även fler anställda speciallärare/specialpedagoger anses viktigt för att öka genomströmningen i gymnasieskolan.

•71 procent av föräldrarna anser att högre lärarlöner leder till förbättrad undervisningskvalitet i gymnasieskolan.

•Mer än var fjärde förälder uppger att deras barn inte får eller fått tillräckligt med stöd för att uppnå målen. De som i störst utsträckning anser att den svenska gymnasieskolan har försämrats är föräldrar som har eller har haft barn i fristående gymnasieskolor. Knappt 40 procent av föräldrarna upplever dagens gymnasieskola som bra generellt.

•Nyckeln till att höja den gymnasiala utbildningens kvalitet enligt 98 procent av de tillfrågade lärarna är att lärarna får mer tid för att planera och följa upp sin undervisning.

•En stor majoritet av lärarna anser att en kraftigt förstärkt studie- och yrkesvägledning skulle kunna motverka felaktiga studieval som leder till avhopp och programbyten samt att ett kraftigt förbättrat stöd i form av fler anställda speciallärare och specialpedagoger i gymnasieskolan bidrar till att öka genomströmningen.

•75 procent av gymnasielärarna och 63 procent av föräldrarna anser att elever som inte är behöriga till gymnasieskolan efter årskurs 9 borde ges ett obligatoriskt extra år i grundskolan. Endast två procent av lärarna anser att dagens fem introduktions-program fungerar bra i sin nuvarande form.

•65 procent av de tillfrågade lärarna har övervägt att lämna läraryrket under de senaste åren. Som främsta anledningar anges missnöjet med lön och arbetsmiljö samt brist på fortbildning.

•Mer än varannan lärare har inte fått någon ämnesdidaktisk fortbildning under de senaste fem åren.

•66 procent av lärarna i undersökningen har inte den tid som krävs för att etablera förtroendefulla relationer med sina elever och fånga dem som eventuellt finns i riskzonen för att avbryta sina studier.

 

För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-24 12.47