Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
30 jun 2014

Skolvalet 2014: så tycker de svenska väljarna

En undersökning inför valet hösten 2014.

En stor majoritet av väljarna, 60 procent, vill se staten som huvudansvarig för skolan, och hela 65 procent av väljarna anser att skolfrågan antingen spelar stor roll eller är helt avgörande för vilket politiskt parti de skulle rösta på.

Detta stämmer väl överens med andra opinionsundersökningar som visar att skolan är den viktigaste frågan inför valet i september.

Frågan om skolans huvudmannaskap har fått nytt bränsle efter att professor Leif Lewin tidigare i år presenterade en statlig utredning om kommunaliseringens konsekvenser för elev-resultaten, likvärdigheten och läraryrkets status.

En stor majoritet av väljarna, 60 procent, vill se staten som huvudansvarig för skolan. Med huvudansvar har preciserats ansvaret för skolans styrning och finansiering, samt ansvaret för lärare och rektorer. En majoritet av väljarna anser att kunskapsresultaten skulle förbättras genom en sådan ansvarsomfördelning gällande skolan.

En majoritet av väljarna, oavsett partisympatier, vill se ett statligt huvudansvar för grund- och gymnasieskolorna.

Skillnaderna mellan de väljare som skulle rösta på Kristdemokraterna respektive Vänster-partiet är störst i synen på denna fråga, då endast 51 procent av KD-sympatisörerna vill se ett statligt huvudansvar för skolan, medan motsvarande siffra för V-sympatisörerna är 74 procent.

Det finns i stort sett inga skillnader när det gäller denna fråga, om man jämför allians-sympatisörerna med de rödgröna sympatisörerna. Oavsett valutgång, om blockpolitiken består, verkar väljarna vilja se en förändring när det gäller skolans huvudmannaskap.

Förslag

Såväl fakta om skolresultatens utveckling över tid som olika opinionsundersökningar talar för att det är hög tid att utarbeta en ny ansvarsmodell för skolan. Kommunerna har som huvud-ansvariga haft snart 25 år på sig att förbättra skolan, men det har bara resulterat i negativ utveckling vad gäller elevprestationer, likvärdigheten och läraryrkets attraktionskraft. Det är just dessa tre beståndsdelar som måste utgöra fokus i en kommande nystart för den svenska grund- och gymnasieskolan.

  • En statlig utredning måste tillsättas för att utarbeta en modell för hur statens ansvar för skolan efter 2015 ska se ut. Utredningen bör ha ett brett politiskt stöd, men själva arbetet måste bedrivas av sakkunnig expertis.
  • Oavsett hur det framtida huvudmannaskapet för skolan kommer att se ut, är det tydligt att dagens finansieringssystem inte fungerar. Staten måste ta det finansiella ansvaret, men också se till att resurserna används på rätt sätt. Detta är också en logisk konsekvens av kommande förändringar i skollagen, samt att staten redan nu ökat sitt ansvarstagande vad gäller exempelvis lärarnas löner.
  • Läraryrkets attraktionskraft är avgörande för att den svenska skolan åter ska bli toppresterande i internationella mätningar. Framtida reformer, inklusive den om ett eventuellt förändrat huvudmannaskap, måste ta sin utgångspunkt i läraryrkets förutsättningar och vad som krävs för att dessa ska bli bättre.

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-08 09.39

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

Dokument för nedladdning

Så gjordes undersökningen

Lärarnas Riksförbund har tillsammans med Exquiro ställt ett antal skolpolitiska frågor till 3 000 väljare. Resultaten är nedbrytbara beroende på vilket politiskt parti väljarna skulle rösta på om det vore val när frågorna ställdes, det vill säga i maj 2014.