Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
01 apr 2011

Språk på sparlåga

En rapport från Lärarnas Riksförbund.

Behöriga legitimerade språklärare


Legitimationen med tillhörande behörighetsregler kommer att ställa krav på att huvudmännen inventerar kompetensbehovet och hur nuvarande tjänstefördelning ser ut. Reformen innebär att eleverna kommer att garanteras utbildning av behöriga lärare. Lärarnas Riksförbund ställer nu krav på att samtliga huvudmän tar sitt ansvar och erbjuder relevant fortbildning för lärarna.

Ämnesansvariga lärare


Lärarnas Riksförbund anser att funktionen ämnesansvariga lärare ska återinföras för samtliga ämnen i den svenska skolan. Detta ska innebära extra ersättning för det arbete som utförs av läraren. Det är bekymmersamt att 73 procent anger att det inte utgår någon ersättning, varken i tid eller i pengar, för ämnesansvar.

Lärarnas Riksförbund har länge drivit frågan om karriärvägar för lärare och vill utöver möjligheten att utses till lektor även ha en mellanliggande nivå i legitimationssystemet; Särskilt kvalificerade lärare. För att det ska bli reellt möjligt att driva ämnesutveckling bör det beredas utrymme för detta i tjänstefördelningen och ämnesansvar bör också premieras vid lönesättning.

Ämnesdidaktisk fortbildning


Mer än hälften av lärarna uppger att de inte fått någon språkdidaktisk fortbildning de senaste fem åren. Lärare har ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens men det ska inte innebära egen finansiering av kurser på ledig tid. Trots att det finns avtal med kommunerna om fortbildning inom tjänsten är detta område kraftigt eftersatt.

Lärarnas Riksförbund vill se en satsning på didaktiska centra för alla skolämnen. Genom dessa ska anordnas fortbildning där lärare kan ta del av de senaste ämnesdidaktiska rönen. Vår undersökning visar också att många lärare har elever från olika färdighetssteg i en undervisningsgrupp. Det visar sig även att lärare har elever som lär sig olika språk i samma grupp. Egentligen är detta en praktisk omöjlighet men då det faktiskt förekommer ställer det särskilda krav på pedagogisk skicklighet och didaktisk kompetens. Det är då ytterst anmärkningsvärt att lärarna inte ges någon fortbildning i metodik för dessa undervisningsformer.

Fortbildning i målspråkslandet


Knappt två av tio svarande lärare har de senaste fem åren fortbildat sig genom fortbildningsresa till målspråkslandet. Många lärare som genomför fortbildningsresor måste bekosta detta själva eller via stipendier och ofta under sin fritid.

Lärarnas Riksförbund anser att huvudmännen måste ge språklärare möjlighet att delta i utbytesprojekt i sina målspråksländer. Ett språk är i ständig förändring och det borde vara självklart att lärare regelbundet får möjlighet att använda språket i dess naturliga miljö. Kursplanerna har stort fokus på att eleverna ska tillägna sig en muntlig språkfärdighet. För att lärarna ska kunna utveckla elevernas förmåga är det avgörande att lärarna ges möjlighet till egen, återkommande fortbildning i målspråkslandet. Nu får lärarna bekosta detta med egen tid och egna pengar.

Språkutbildning i Lärarlyftet II


Tidigare undersökningar visar att många lärare undervisar i engelska och moderna språk utan tillräcklig utbildning i ämnet.

Genom Lärarlyftet II ges möjlighet för utbildade lärare som undervisar i ämnen där de har otillräcklig utbildning att fortbilda sig med minst 80 procent bibehållen lön. För att säkra kvaliteten i språkundervisningen bör huvudmännen satsa särskilt på att genom lärarlyftet fortbilda lärare i språk.

IT i språkundervisningen


Bland våra svarande lärare uppger ungefär en tredjedel att de inte har tillgång till digitala läromedel i de klassrum de oftast undervisar i. Vissa svarar ja, men uppger att det inte är fast monterat utan TV, video, ljudanläggningar och projektorer i så fall ska "rullas med" och installeras i det aktuella klassrummet.

Mer än hälften av lärarna uppger också att de inte fått någon kompetensutveckling i IT som de kunnat använda i sin undervisning.

Det saknas alltså både teknik och kunnande för att använda IT fullt ut i undervisningen. Ett resultat av detta är att 56 procent av lärarna uppger att de inte använder IT regelbundet i undervisningen.

Lärarnas Riksförbund anser att det med modern teknik finns stora möjligheter att utveckla språkundervisningen. För detta krävs dels kompetens, dels den rätta tekniken. Att på ett enkelt sätt kunna använda ljud, bild och internets möjligheter borde i dag ses som en grundförutsättning för att bedriva språkundervisning. Då krävs tillgång till detta i varje språkklassrum samt återkommande möjlighet för språklärare att utveckla sin egen IT-kompetens.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-16 08.36