Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
26 mar 2017

Styr resurserna direkt till skolorna

Lärarnas Riksförbund har undersökt hur resurser­na till skolan fördelas. Rapporten Styr resurserna direkt till skolorna visar att kommunerna inte har någon gemensam logik i hur man gör sin resurs­fördelning. Det krävs att staten tar över ansvaret för finansiering och resursfördelning, samt att profes­sionerna får ett större inflytande över skolan.

Styr resurserna direkt till skolan.

Skollagen föreskriver att alla kommuner är skyldiga att fördela resurser till skolan efter elevernas förutsättningar och behov. Syftet med regleringen är att åstad­komma en mer kompensatorisk resursfördelning till skolan, där skolor med tuffare förutsätt­ningar får mer resurser. Tanken är att en sådan fördelning på sikt också bör förstärka likvärdig­heten i skolan.

Den övergripande frågeställningen i denna rapport är om detta tillvägagångssätt i lagstiftningen verkligen har förutsättningar att bidra till en ökad kompensatorisk effekt och ökad likvärdighet i skolväsendet ur ett nationellt perspektiv? När kommunerna ökar de kompensatoriska inslagen i sin resursfördelning, efter sina politiska ambitioner och sina olika förutsättningar, bidrar det då till en förstärkning av likvärdigheten nationellt, eller ökar det snarare skillnaden mellan olika skolor?

Undersökningen består av två delar. I den första delen beskrivs hur en större svensk kommun har utvecklat sin resursfördelning efter den nya regleringen i skollagen. I den andra delen jämförs sedan resurstilldelningen till denna kommuns skolenheter med ett slumpmässigt urval av andra skolenheter i landet.

Olika prioriteringar lokalt ger orimliga nationella skillnader

I rapportens första del beskrivs vilket utfall implementeringen av en resursfördelningsmodell kan få i en större svensk kommun, i detta fall Örebro kommun. Örebro kommun implementerade under 2016 en ny resursfördelningsmodell som viktar resurserna efter skolornas elevsammansättning. Örebros resursfördelningsmodell skapar en tydlig kompensatorisk resursfördelning mellan kommunens grundskolor, där de skolor med de tuffaste förutsättningarna också får den högsta ersättningen per elev, helt i linje med vad skollagen föreskriver.

När vi däremot i rapportens andra del lyfter blicken och jämför ersättningen till Örebros grundskolor med andra motsvarande grundskolor i landet framträder ett tydligt mönster av att det inte finns något mönster. Det samband mellan elevsammansättning och ersättningsnivåer som finns i Örebro kommun existerar inte alls på nationell nivå. I vår undersökning finner vi skolor i olika delar av landet som har lika tuffa förutsättningar men som får helt olika ersättning per elev från ansvarig kommun. På samma sätt finner vi skolor som har diametralt skilda förutsättningar, där en skola kan tillhöra den procent skolor som har de bästa elev­samman­sättnings­mässiga förutsättningarna och en annan den procent skolor som har de allra tuffaste förutsättningarna, men där båda skolorna får samma ersättning per elev.

En förklaring till dessa resultat skulle kunna vara att olika kommuner har olika kostnadslägen, dels som en följd av om de ligger i glesbygd eller inte, dels som en följd av vilka löner lärarna i kommunen har. Vi finner dock inga sådana effekter när vi kontrollerar resultaten för skillnader av detta slag. Resultaten kvarstår således och skillnaderna mellan olika skolors ersättning på nationell nivå förblir oförklarade trots att vi kontrollerar för såväl elevsammansättningen som andra strukturella faktorer.

Lärarnas Riksförbunds slutsatser

Lärarnas Riksförbund anser att de kompensatoriska inslagen i skolans resursfördelning måste öka markant. Detta kan inte bara ske lokalt, efter en specifik kommuns förutsättningar. De kompensa­toriska inslagen måste också öka mellan landets samtliga skolor på ett likvärdigt sätt. Bara för att två skolor med liknande förutsätt­ningar ligger i två olika kommuner kan de inte få omotiverade skillnader i ersättningen per elev, som en följd av lokala priori­teringar eller bristande kommunalekonomiska förutsättningar.

Nuvarande finansieringssystem där kommunerna ansvarar för finansieringen av skolan kan inte undgå detta problem. Så länge kommunerna ansvarar för skolans finansiering kommer omotiverade skillnader mellan olika skolor att uppstå.

Lärarnas Riksförbund anser därför:

  • Att staten måste ta över ansvaret för finansieringen och resursfördelningen till landets skolor. Staten måste implementera en modell där varje skola får en viktad ersättning efter elevsammansättningen och andra strukturella faktorer som påverkar skolans möjligheter att ge eleverna den undervisning de har rätt till för att nå målen.
  • Att professionerna måste få ett större inflytande över skolan. Med en statlig finansiering och resursfördelning på plats, som styr resurserna till skolor efter dessas förutsättningar, ges de nödvändiga förutsättningarna för en verklig decentrali­sering av den svenska skolan. Med tydliga mål som ska uppnås, med en kraftigt kompensatorisk resursfördelning, med ett statligt ansvar för fortbildning och andra nödvändiga stödstrukturer för skolan skapas ett system vari sedan rektorer och lärare kan ta ett stort professionellt ansvar för att ge eleverna den undervisning och det stöd de behöver för att nå utbildningens mål.
  • Att det behövs ett nytt modernt huvudmannaskap för de offentliga skolorna. Oavsett var i landet en skola finns, eller vilken huvudman skolan har, måste dess lärare och rektorer få de förutsättningar som krävs för att de ska kunna göra sitt jobb och utveckla sitt värv. Däribland ingår att se till att såväl lärare som rektorer kontinuerligt kan fortbilda sig under hela sitt yrkesliv. Detta kan inte vara beroende av i vilken kommun en skola ligger, vilken huvudman den har eller vilka administrativa muskler som finns för att kunna rekvirera olika statsbidrag. Därför behövs ett huvudmannaskap för de offentliga skolorna, förverkligat i en effektivare organisation med en tydligare regional indelning som tillhandahåller de stödstrukturer skolan och professionerna behöver, från forskning och utvärdering till uppföljning, stöd och fortbildning. Härigenom skapas också helt nya stödstrukturer för de fristående skolorna.

För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-24 12.40