Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
15 maj 2016

Sveriges viktigaste reform!

En undersökning bland allmänheten om styrning och finansiering av skolan.

Lärarnas Riksförbund har genomfört en enkätundersökning bland Sveriges befolkning om skolsystemet.

Undersökningen visar att:

• 86 procent av svenskarna mellan 18 och 74 år tycker att staten bör ha huvudansvaret för att alla elever i Sverige har tillgång till en likvärdig utbildning. Uppdelat på partisympatier så är det lägst andel bland Moderatväljare (83 procent) och högst andel av dem som sympatiserar med Vänsterpartiet (93 procent) som anser att staten ska ha huvudansvaret. Detta visar tydligt att Sveriges befolkning anser att staten ska ta huvudansvaret, oavsett vilket parti de skulle rösta på.

• 74 procent anser att staten bör ha huvudansvaret för fördelningen av resurser till svenska skolor. I denna fråga är det en signifikant skillnad mellan de respondenter som skulle rösta rödgrönt och de som skulle rösta på ett alliansparti. Bland de rödgröna är det 81 procent och bland alliansväljarna är det 73 procent som tycker att staten bör ha huvudansvaret för fördelningen av resurserna till landets skolor.

• 45 procent av svenskarna tycker att staten är den aktör som bör ha huvudansvaret för att vända en generell nedgång av elevernas resultat i skolan. Endast 13 procent tycker att huvudmännen, det vill säga kommunerna och friskolorna, bör ha ansvaret. Det är ingen signifikant skillnad mellan de som angett att de skulle rösta på ett rödgrönt parti och de som skulle röstat på ett alliansparti i hur stor andel som tycker att staten ska ta huvud-ansvaret för att vända nedgången i elevernas resultat.

• 84 procent instämmer helt eller i viss utsträckning i att staten och inte kommunerna bör ha ansvaret över finansieringen av svenska skolan. Även här finns inga markanta eller statistiskt säkerställda skillnader i svar beroende av på vilket parti personerna tänker lägga sin röst. Det är därför utom tvivel att svenskarna önskar en annan ordning än vad de politiska partierna driver för linje.

• 9 av 10 svenskar instämmer helt eller i viss utsträckning i att allt överskott som genereras i en friskola återinvesteras i skolverksamheten. Av de rödgröna väljarna är det hela 96 procent som instämmer helt (84 procent) eller i viss utsträckning (12 procent)i detta påstående medan 81 procent av alliansväljarna instämmer helt (51 procent) eller i viss utsträckning (30 procent).

• Ungefär hälften av svenskarna tycker att det fria skolvalet bör ske under andra former än idag och 2 av 3 instämmer i att antalet skolor i landet bör begränsas och att nya skolor endast ska kunna etablerats där det finns ett behov. Det är signifikant fler rödgröna väljare som anser att etableringen av skolor ska begränsas jämfört med alliansväljarna, samma gäller påståendet om att det fria skolvalet ska ske under andra former än idag där 62 procent av de som skulle rösta rödgrönt instämmer helt eller i viss utsträckning tillskillnad från alliansväljarna där den andelen är 49 procent.

 

Lärarnas Riksförbunds slutsatser och förslag

 

De politiska partierna måste lyssna på väljarna!

De politiska partierna på nationell nivå slåss om att uttala sig i skolfrågor. Det handlar ofta om frågor som de med dagens styrsystem inte förfogar över. För att skapa trovärdighet i den politiska retoriken och gå i takt med Sveriges befolkning och på ett reellt sätt företräda deras åsikter i skolfrågan, krävs ett annorlunda agerande. Retoriken måste leda till rejäla förändringar i stället för att som i dag försvara bestående system.

Låt staten ta över finansieringen av skolan!

För att kunna vända skolresultaten, stärka lärarkåren, och göra svenska skolan till världens bästa, så krävs en systemförändring. Lärarkåren vet det, skolledarna också och denna undersökning visar återigen att det inte spelar någon roll om du är rödgrön, alliansvän eller Sverigedemokrat, Sveriges väljare instämmer i att staten måste ta över huvudansvaret för finansieringen och resursfördelningen till svensk skola. Att inte kämpa för en statligt finansierad och reglerad skola är att acceptera lärarbrist, sjunkande elevresultat och bristande likvärdighet. Det är dags för politikerna att vakna upp, agera och genomföra Sveriges viktigaste reform. Lärarnas Riksförbund kräver att regeringen innan valen 2018 lägger fram ett förslag om en nationellt finansierad skola, oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat.

Stärk läraryrkets attraktivitet!

Läraryrkets attraktivitet är helt avgörande för att vända den negativa kunskapsutvecklingen. Resultatet av denna undersökning visar att lärarna har ett viktigt ansvar i att vända de nedåtgående kunskapsresultaten. Vi är beredda att ta vårt ansvar men vi måste får rätt förutsättningar. Lärarna måste ges tid och möjlighet att bedriva kvalitativ undervisning och höja elevresultaten. För att lärarna ska ges mer tid till att fokusera på sin undervisning och för att minska lärarnas administrativa börda behövs det inrättas lärarassistenter.

För att fler ska attraheras till läraryrket och för att de lärare som idag arbetar i skolan inte ska lämna yrket krävs god arbetsmiljö och höga löner. Staten måste ta ett nationellt ansvar för att lärarna får adekvat fortbildning, konkurrenskraftiga löner, karriärmöjligheter och bra arbetsvillkor. Lärarnas Riksförbund har tagit fram ett förslag på hur ett sammanhållet karriärsystem som kombinerar lärarnas utvecklingsmöjligheter i yrket med en tydlig koppling till höjd lön skulle kunna se ut. Förbundet vill därför bjuda in regeringen och representanter för huvudmän till samtal om systemet.

Inför tydligare regleringar av skolmarknaden!

Fri etableringsrätt bör inte gälla på skolmarknaden, utan aktörer ska etablera sig där det finns ett behov. Det finns idag en negativ överetablering på skolmarknaden som innebär en stor kostnad för samhället. Att antalet skolenheter regleras så att det bättre motsvara det behov som finns är väsentligt för att se till att hålla en hög kvalité på alla skolor. Det viktigaste är alltså inte att alla aktörer ska ha möjlighet att etablera sig, utan att rätt aktörer gör det. Det krävs därför ett tydligare system för att reglera etableringen och eventuellt göra det enklare för mindre aktörer att bedriva skolverksamhet.

Vinster ska investeras i skolverksamheten!

Förbundet anser att det, förutom högre krav på dem som bedriver skolverksamhet, behövs en reglering om att eventuellt överskott ska återinvesteras i den verksamhet där vinsten genererats. Investmentbolag hör inte hemma i skolan och allt för mycket resurser som var avsedda för skolan har hamnat på villovägar. Därför måste det ställas krav på att skolpengen ska komma svenska skattebetalare till godo, återinvesteringarna ska alltså ske i Sverige med avsikt att höja kvalitén i svensk skola och direkt i den verksamhet som uppbär skolpengen.

Se över det fria skolvalet!

Elevens möjlighet att välja skola har kommit för att stanna, däremot måste valen ske under andra och mera ordnade former. För att skapa bättre långsiktiga ekonomiska möjligheter för att både offentliga och fristående skolor ska kunna erbjuda kvalitativ utbildning anser Lärarnas Riksförbund att det måste bli mer förutsägbart att driva skola samtidigt som individerna har valmöjligheter. Förbundet anser därför att det fria skolvalet bör ses över och att möjligheten för elever och föräldrar att välja skola bör organiseras så att rättigheten att välja skola förslagsvis nyttjas inför årskurs 1, 4 och 7 i grundskolan samt inför gymnasievalet.

 

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Daniel Färm, vikarierande presschef Lärarnas Riksförbund,
tel. 070-650 12 09

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-04 16.36

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll