Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
28 jan 2016

Tid för matematik, tid för utveckling

Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik.

Undersökningen granskar hur den extra matematiktimmen i lågstadiet har påverkat lärarnas arbetssituation samt vad de tror om reformens inverkan på elevernas kunskapsnivåer.

Därutöver följer vi upp frågor från Lärarnas Riksförbunds förra rapport om matematik till Matematikbiennalen 2014 om framför allt fortbildning, men även relationen till rektor, samt vad lärarna tror är rätt åtgärder
för att höja elevernas kunskapsnivåer i matematik.

Ge staten ansvaret för lärarnas fortbildning!

Matematiklyftet, som är en statlig fortbildningssatsning inom matematikens didaktik, är något som en allt större andel lärare har fått. En mindre andel har fått någon form av relevant fortbildning av huvudmannen. Dock anser ungefär lika många av lärarna att huvudmannen tar ansvar för fortbildning i dag jämfört med 2013/2014. Detta tyder på att staten har tagit över en del av ansvaret för fortbildning från huvudmännen och att lärarna är relativt nöjda med den lösningen.

Lärarnas Riksförbund har länge menat att den ende aktör som är kvalificerad att tillhandahålla likvärdig fortbildning av hög kvalitet till Sveriges lärare är staten.

Mot bakgrund av detta kräver Lärarnas Riksförbund att de statliga fortbildningssatsningarna permanentas och att staten tar över huvudansvaret för lärarnas fort-bildning. Fortbildningen måste lämna projektformen, permanentas och formaliseras till en naturlig del av lärarens yrkesliv.

Speciallärare och specialpedagogiskt stöd saknas.

En stor andel lärare menar fortfarande att det saknas tillgång till speciallärare med särskilda kunskaper i matematikämnet på sin arbetsplats.

En stor andel av lärarna menar att specialpedagogiskt stöd är något som behöver prioriteras för att förbättra resultaten. Därutöver finns ett samband mellan att sakna tillgång till speciallärare och att inte nivåindela eleverna. Detta indikerar att många elever saknar den möjlighet till stöd de behöver för att klara av att nå målen.

Lyssna på lärarnas förbättringsförslag!

Lärarna rangordnar mindre undervisningsgrupper, mer undervisningstid och didaktisk fortbildning högt. Timplanen måste därför stadieindelas och undervisningstiden i gymnasiet måste knytas till poängen som kursen innehåller. Vidare behöver grupp-storleken, i synnerhet i lägre åldrar, regleras.

Lärares arbetsbelastning får inte öka i takt med undervisningstiden.

I genomsnitt förefaller lärarnas arbetsbelastning inte ökat som en följd av att det är mer matematikundervisning i lägre åldrar nu än innan 2013. Däremot har undervisningstiden ökat, vilket är indikation på att lärarnas arbete är mer undervisnings-inriktat i dag. Dock framgår ett samband mellan att lärare upplever högre arbets-belastning och att de har mer undervisningstid. 18 % av lärarna i undersökningen uppger att de har fått både högre arbetsbelastning och undervisningstid. De välkomna reformerna innehållande mer undervisningstid får inte orsaka ytterligare arbetsbörda för många redan hårt pressade lärare.

Genomför en tydlig, stadieindelad timplan.

Satsningen på ökad undervisningstid i lägre årskurser ska inte fördelas ut på även högre årskurser. En relativt stor andel av de svarande lärarna menar att den utökade undervisningstiden har hamnat i mellanstadiet. Detta godtycke måste motverkas och den bästa metoden för detta är genom en stadieindelad timplan.

Rektorns roll som pedagogisk ledare har förstärkts men fortsatt arbete behövs.

Lärarna i dag svarar mer positivt på frågan om rektor har kompetens att bedöma dennes undervisning, vilket sannolikt är ett resultat av flera faktorer, såsom kommunernas arbete med matematiksatsningen inför PISA 2015, Matematiklyftet, och den starkare belysningen av rektors roll i undervisningen som präglat de senaste åren. Skolinspektionen skrev i en rapport 2009 att ”[r]ektor måste också ta fullt ansvar för att elevernas kunskaper följs upp och utvärderas och att nödvändiga åtgärder vidtas” samt i samma avsnitt att densamme ”måste ta sitt fulla ansvar för styrning och ledning av kärnverksamheten, undervisningen”. Att så sker är en välkommen utveckling men väldigt mycket arbete återstår då tre av tio lärare menar att deras rektorer saknar insikt i deras undervisning. Dessutom tillkommer att denna undersökning enbart är riktad till lärare som undervisar i matematik – hur det ser ut i andra ämnen återstår att utreda.

Ge staten huvudansvaret för skolan.

Genom en sådan reform kan det som lärarna behöver och efterfrågar enklare tillhanda-hållas – fortbildning värd namnet, mindre undervisningsgrupper, mer undervisningstid, och möjligheten att följa upp dessa. Givetvis skulle det även ge bättre förutsättningar för likvärdighet i skolan, eftersom skillnaderna mellan statens ambitioner och huvudmännens handlingsförmåga skulle minska.


För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Frida Ekberg, pressansvarig Lärarnas Riksförbund, 0702-73 15 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-08 09.18

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll