Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
06 sep 2011

Underkänt!

-Svenska folkets åsikter om skolan.

Lärarnas Riksförbund har låtit Novus intervjua 10 500 personer i 21 större kommuner om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna och statlig finansiering.

Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar och nationella undersökningar fick på allvar skolan att landa i topp på den politiska agendan. Detta blev särskilt tydligt på den nationella nivån, trots att skolan till stora delar är en lokal angelägenhet i och med det kommunala huvudmannaskapet och de privata huvudmännen för friskolorna.

Sammanfattning

Hälften av de tillfrågade tycker inte att skolorna i kommunen är likvärdiga. Knappt någon skillnad mellan
alliansens och de rödgrönas väljare.

6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering. Endast 7 procent tror att
skolan skulle missgynnas av statlig finansiering. Något fler av de borgerliga sympatisörerna (M, Fp, C och
Kd) tror att statlig finansiering skulle gynna just resultatutvecklingen.

85 procent instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade. Bland de
folkpartistiska sympatisörerna anser 91 procent att det är nödvändigt att använda legitimerade lärare för
undervisningen, att jämföra med vänsterpartiets och sverigedemokraternas 77 procent.

6 av 10 tycker inte att kommunpolitikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. Vänsterpartister
och sverigedemokrater är mest kritiska till kommunpolitikernas insats, 68 procent vardera. Nöjdast
är Centerpartiets sympatisörer där 18 procent svarar att de tycker att kommunpolitikerna gör tillräckligt.

73 procent av de borgerliga väljarna vill se begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. Motsvarande
siffra för de rödgröna väljarna är 88 procent. 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för
vinster som delas

Slutsatser

Undervisningen håller inte en likvärdig standard. Staten måste ta över ansvaret (huvudmannaskapet) för
skolan. I detta ansvar ligger en statlig finansieringsmodell.

Staten måste reglera vinstuttaget i friskolesektorn. Det räcker inte med kvalitetsgranskningar av verksamheten,
motståndet mot vinster i skolan legitimerar tydliga begränsningar av vinstuttag.

I väntan på en statlig modell för skolans huvudmannaskap måste förutsättningarna för undervisningen
regleras hårdare. Timplanen i grundskolan bör reglera antal garanterade timmar per ämne och stadium
och en timplan måste återinföras för gymnasieskolan.

Lärarnas Riksförbund vill med denna undersökning låta medborgarna ta ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Därför har vi låtit Novus intervjua totalt 10 500 personer i 21 större kommuner. Detta underlag ger en mycket bra fingervisning om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna, statlig finansiering, med mera.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, tf presschef Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-19 11.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll