Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
01 jul 2014

Vad har gymnasiereformen inneburit för eleverna?

1000 sistaårsgymnasieelever utvärderar GY2011-reformen.

Hur står sig regeringens reform av gymnasieskolan? Lärarnas Riksförbund har i samarbete med Sveriges Elevkårer frågat 1 000 elever ur den första kullen som gått i den nya gymnasieskolan hur de har uppfattat sin utbildning.  

– Eleverna är ganska nöjda med sin gymnasieskola. Det resultatet är glädjande om än något förvånade med tanke på den hårda debatten om skolan, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, med anledning av undersökningen.

Undersökningen visar:

  • Att andelen elever som anser att gymnasieutbildningen i mycket stor utsträckning förberett dem för kommande studier och arbetsliv har ökat något. Två tredjedelar av eleverna uppger att de hade valt samma program igen om de hade fått välja om.
  • Att eleverna i stor utsträckning uppskattar många av de förändringar som genomfördes i samband med GY2011. Till exempel uppger nio av tio elever att tillförandet av centralt innehåll till kursplanerna var bra och två av tre elever anser att den utökade betygsskalan är bra. 
  • Att 6 procent av eleverna valde bort yrkesprogrammen till förmån för ett högskoleförberedande program på grund av att yrkesprogrammen inte ledde till allmän högskolebehörighet.
  • Att hälften av eleverna som gått ett yrkesprogram uppger att de också gjort sådana kursval så att de nått allmän högskolebehörighet. Det är en större andel tjejer än killar som gjort sådana kursval.
  • Att drygt hälften av eleverna anser att nuvarande ordning är bra där elever på yrkesprogram kan välja om de vill läsa in allmän högskolebehörighet eller ej. En knapp tredjedel av eleverna anser att alla nationella program ska leda till allmän högskolebehörighet. 
  • Att hälften av eleverna uppger att de under det senaste året någon gång upplevt att de blivit felaktigt betygsatta. Mer än nio av tio elever är positiva till förslaget att få ompröva betyg.
  • Att en stor majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de har kunnat påverka innehållet i sitt program via det individuella valet och liknande.

Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer föreslår:

  • Att Skolinspektionen måste granska att alla gymnasieskolor möjliggör för samtliga elever på yrkesprogrammen att läsa in allmän högskolebehörighet. Gymnasieskolorna måste se till att kurserna finns och är valbara, att det kan ske på rimliga tider i elevernas scheman och att eleverna kan få det pedagogiska stöd de behöver för att nå målen för dessa kurser. 
  • Att krafttag görs för att förbättra studie- och yrkesvägledningen både i grundskolan och gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan håller en ojämn nivå i landet och det krävs statliga insatser för att den ska bli likvärdig över landet. Bland annat behövs en minsta garanterad tid för studie- och yrkesvägledning per elev. Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan måste också vara kompensatorisk samt motverka stereotypa programval till gymnasiet. Studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan måste också i hög grad vara proaktiv och stötta eleverna i deras olika kursval, i synnerhet gällande kurser som behövs för allmän högskolebehörighet.
  • Att staten tar ett större ansvar för resursfördelningen till gymnasieskolan för att uppnå en bättre styrning av resurserna efter elevernas behov och förutsättningar. Det ligger i hela nationens intresse att alla elever i gymnasieskolan får reella förutsättningar att nå målen för utbildningen och vi kan därför inte slå oss till ro med den stora spridning som råder i landet avseende både hur resurserna fördelas och vilka mål som nås.
  • Att frågan om rätt till omprövning av betyg i grund- och gymnasieskolan utreds ytterligare. Ett betygsbeslut är ett myndighetsbeslut och de allra flesta myndighetsbeslut är möjliga att överklaga. Därför borde det rent principiellt finnas en möjlighet att ompröva betyg i grund- och i gymnasieskolan. Att utforma ett acceptabelt system för hur detta skulle kunna se ut har dock visat sig vara svårare. De förslag som lämnades i den tidigare statliga utredningen (SOU 2010:96) omgärdades av många problem, bland annat en kraftig ökning av dokumentationskrav på lärarna. Ett system som kombinerar omprövning och särskild prövning borde därför utredas.

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-08 09.25

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

Dokument för nedladdning

Så gjordes undersökningen

Undersökningen är gjord bland ett riksrepresentativt urval om 1000 gymnasieelever som tog studenten vårterminen 2014.

Studenterna i denna kull är särskilt intressanta eftersom de är de första som lämnar gymnasieskolan efter gymnasiereformen GY2011. I undersökningen har de fått svara på frågor om hur de ser på sin utbildning, om de är nöjda med densamma och hur de bedömer många av de förändringar som har skett i och med reformen.

Ungdomarnas svar jämförs också mot tidigare undersökningar gjorda bland sistaårselever som gick i gymnasieskolan innan GY2011. På så sätt utgör denna rapport en första utvärdering av GY2011-reformen.