Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
08 jun 2017

Vägledning: En förutsättning för att lyckas i skolan och livet

1 500 gymnasieelever om studie- och yrkesvägledningen de fick i grundskolan.
Undersökningen visar bland annat att elever som inte tycker att de fått tillräcklig vägledning löper 50 procent högre risk att hoppa av eller byta program.

Vägledning: En förutsättning för att lyckas i skolan och livet

Skolverket har i ett antal tidigare utvärderingar beskrivit hur studie- och yrkesvägledningen i svensk grundskola stagnerat. Det är en verksamhet som präglas av en otydlig styrning och bristande uppföljning. Ofta överlåts såväl målformulering och styrning från såväl huvudman som rektor till den enskilde studie- och yrkesvägledaren.

Samtidigt ökar elevernas efterfrågan på studie- och yrkes­vägledning och de ger uttryck för att de uppfattar det som allt svårare att göra sina utbildningsval. Även antalet nyanlända ökar kraftigt, vilket också ställer mer men också andra krav på studie- och yrkesvägledningen.

Sedan Sverige avskaffade i det närmaste all reglering av studie- och yrkesvägledningen i samband med kommunaliseringen och de nya läroplanerna under tidigt 1990-tal har vägledningen i vid bemärkelse helt kommit att knytas till formuleringen om att ”det är hela skolans ansvar”. Hand i hand med den bristande styrningen har detta i mångt och mycket kommit att innebära att det är ingens ansvar.

Andra länder har valt andra vägar. I våra nordiska grannländer har man i olika omfattning och med något olika metoder reglerat mål och kunskapsinnehåll för ”utbildnings- och arbets­marknads­kunskap” eller för ”elevhandledningen”, och på olika sätt också avsatt tid för ändamålet, i vissa fall i timplanerna.

Målstyrningen är också mycket svag för vägledningen i snäv bemärkelse. Styrdokumenten talar om att studie- och yrkes­väg­ledningen ska motverka stereotypa utbildningsval, men det sker ingen systematisk uppföljning av om målet nås eller med vilka metoder och tillvägagångssätt det görs bäst.

Centrala resultat av undersökningen

I en parallell undersökning till denna har vi studerat vilka förut­sättningar som omgärdar studie- och yrkesvägledningen i svensk skola genom en enkät till yrkesverksamma studie- och yrkes­vägledare. I denna undersökning studerar vi därför vilken studie- och yrkesvägledning eleverna får i grundskolan och vilka eventuella effekter den får för elevernas första tid i gymnasieskolan. Undersökningen baseras på en enkät till ett riksrepresentativt urval om 1500 elever som började gymnasieskolan hösten 2016.

Undersökningen visar:

  • Att elever som anser att de inte fått tillräcklig individuell studie- och yrkesvägledning i genomsnitt löper 50 procent högre risk för att ha hoppat av, övervägt att hoppa av, bytt eller övervägt att byta program än de elever som anser att de fått tillräcklig vägledning.
  • Att det endast förekommer små kompensatoriska inslag i vilka elever som fått flera individuella samtal med studie- och yrkes­vägledare. Det finns en svag tendens att elever med lägre betyg får fler individuella samtal. Samtidigt är elever med utlands­födda föräldrar mer missnöjda med den individuella vägledning de fått. Flickor med höga betyg uppsöker i stor utsträckning studie- och yrkesvägledaren.
  • Att det är av betydelse vad studie- och yrkesvägledningen innehåller, till exempel anger elever som fått hjälp att inventera sina styrkor, intressen och framtidsplaner i större utsträckning att de har fått tillräcklig individuell studie- och yrkesvägledning.

Lärarnas Riksförbunds förslag

Utred och förstärk studie- och yrkesvägledningen.
Svensk studie- och yrkesvägledning är eftersatt och styvmoderligt behandlad. Ofta lämnas viktiga styrningsfrågor över till den enskilde studie- och yrkesvägledaren.Verksamheten ingår sällan i huvud­männens systematiska kvalitetsarbete. Detta beror ytterst på att det finns få eller inga nationella mål för studie- och yrkes­vägledningen. Lärarnas Riksförbund efterlyser därför nu en statlig översyn av studie- och yrkesvägledningen, dess syfte och roll i skolan samt förslag till ett nytt nationellt ramverk för studie- och yrkes­väg­ledningen. Ramverket måste innehålla nationella målsättningar för studie- och yrkesvägledningen som kan följas upp och utvärderas på både skolenheter och hos huvudmän. En statlig utredning av detta slag bör också utforma förslag till läroplansmål för utvecklandet av elevernas valkompetenser.

Långsiktig studie- och yrkesvägledning på schemat.
Eleverna måste garanteras en reell rätt till studie- och yrkes­väg­ledning. Studie- och yrkesvägledningen måste vara långsiktig och löpa som en röd tråd genom elevernas hela utbildning. Lärarnas Riksförbund anser därför att tid måste avsättas för studie- och yrkesvägledningen, till att börja med som en minimitid per elev. Studie- och yrkesvägledningen måste inledas tidigare i grundskolan, såväl i vid som i snäv bemärkelse. Alla elever måste få tillgång till enskild vägledning utifrån sina olika behov, därför måste det finnas starka kompensatoriska inslag i resurstilldelningen för studie- och yrkesvägledningen.

Eleverna har rätt till utbildade studie- och yrkesvägledare.
Skollagens reglering av vilka som får anställas som studie- och yrkes­vägledare är tandlös och garanterar inte eleverna likvärdig studie- och yrkesvägledning. Lärarnas Riksförbund anser att skollagen måste ändras så att de som kan anställas som studie- och yrkes­vägledare endast är personer med studie- och yrkesvägledarexamen.

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-23 16.18

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll