Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
04 jun 2017

Vägledning måste bli hela skolans ansvar

Så tycker vägledarna att studie- och yrkesvägledningen fungerar i praktiken.

Vägledning måste bli hela skolans ansvar

I undersökningen har studie- och yrkesvägledare i grundskola, gymnasieskola och inom vuxenutbildningen fått svara på hur de upplever att de nationella styrdokumenten och de allmänna råden efterlevs och fungerar i praktiken. Tidigare rapporter har visat på stora brister både när det gäller implementering av målen och otillräckliga resurser för studie- och yrkesvägledningen. Vår undersökning styrker resultaten från tidigare utredningar och visar på att mycket lite har hänt för att vända den negativa utvecklingen.

Undersökningen visar att:

  • Över en tredjedel av studie- och yrkesvägledarna har ansvar för fler skolor/enheter. Det indikerar att studie- och yrkesväg­ledningen är en verksamhet som prioriteras lågt av många arbetsgivare. Delade tjänster med två eller flera skolor/enheter och/eller flera arbetsgivare innebär många gånger en ökad arbetsbörda och arbetsmiljöproblem som behöver hanteras.
  • Det råder stora skillnader i hur många elever en studie- och yrkesvägledare ansvarar för. Både mellan olika kommuner, mellan skolor i en och samma kommun och mellan kommunala och fristående skolor.
  • Över 40 procent att studie- och yrkesvägledarna uppger att det saknas tydliga mål och planer för studie- och yrkesvägledningen på skolor och att uppdraget många gånger är otydligt och spretigt. Det tyder på att läroplansmålen och de allmänna råden gällande studie- och yrkesvägledning inte är tillräckligt implementerade i skolans verksamhet.
  • Många studie- och yrkesvägledare, över 60 procent, anser att rektorer inte aktivt tar ansvar och ger förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar, det vill säga att det ges studie- och yrkesvägledningen i vid bemärkelse. Lärarna är i dag ofta omedvetna om sin del och ges heller inte tidsmässiga resurserför sitt uppdrag. Det indikerar att det saknas kunskap och insikt om vad studie- och yrkesväg­ledning innebär hos ansvariga skolledare och huvudmän.
  • Studie- och yrkesvägledningen omfattas alltför sällan i det systematiska kvalitetsarbetet. Nästan 40 procent av studie- och yrkesvägledarna uppger att studie- och yrkesvägledningen inte ingår vilket leder till att resultat inte följs upp och utvärderas.
  • Den ökande gruppen av nyanlända med särskilda behov av studie- och yrkesvägledning har inte tillförts tillräckliga resurser för att tillgodose deras behov.

Lärarnas Riksförbunds förslag:

  • Utred och förstärk studie- och yrkesvägledningen
    Svensk studie- och yrkesvägledning är eftersatt och styvmoderligt behandlad. Ofta lämnas viktiga styrningsfrågor över till den enskilde studie- och yrkesvägledaren. Verksamheten ingår sällan i huvudmännens systematiska kvalitetsarbete. Detta beror ytterst på att det finns få eller inga nationella mål för studie- och yrkesvägledningen. Lärarnas Riksförbund efterlyser därför nu en statlig översyn av studie- och yrkesvägledningen, dess syfte och roll i skolan samt förslag till ett nytt nationellt ramverk för
    studie- och yrkesvägledningen. Ramverket måste innehålla nationella målsättningar för studie- och yrkesvägledningen som kan följas upp och utvärderas på både skolenheter och hos huvudmän. En statlig utredning av detta slag bör också utforma
    förslag till läroplansmål för utvecklandet av elevernas valkompetenser.
  • Långsiktig studie- och yrkesvägledning på schemat
    Eleverna måste garanteras en reell rätt till studie- och yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledningen måste vara långsiktig och löpa som en röd tråd genom elevernas hela utbildning. Lärarnas Riksförbund anser därför att tid måste avsättas för studie och yrkesvägledningen, till att börja med som en minimitid per elev. Studie- och yrkesvägledningen måste inledas tidigare i grundskolan, såväl i vid som i snäv bemärkelse. Alla elever måste få tillgång till enskild vägledning utifrån sina olika behov, därför måste det finnas starka kompensatoriska inslag i resurstilldelningen för studie- och yrkesvägledningen.
  • Eleverna har rätt till utbildade studie- och yrkesvägledare
    Skollagens reglering av vilka som får anställas som studie- och yrkesvägledare är tandlös och garanterar inte eleverna likvärdig studie- och yrkesvägledning. Lärarnas Riksförbund anser att skollagen måste ändras så att de som kan anställas som studie- och yrkesvägledare endast är personer med studie- och yrkesvägledarexamen.

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2017-06-12 13.58