Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
07 feb 2008

Vem blir vad - och varför?

En jämförande studie av nybörjarstudenter på jurist-, lärar-, läkar- och socionomprogrammen. 

Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund dömer ut likriktningen av lärarutbildningen: Ämneslärare behöver annan utbildning och mer lockande lön än förskollärare.

Dagens gemensamma lärarutbildning och jämlika ingångslöner för alla lärare, gymnasielärare såväl som förskollärare, har gjort det svårt att rekrytera de bästa begåvningarna till grundskola och gymnasier. En bättre löneutveckling krävs särskilt för dem som undervisar de äldsta eleverna, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

I dag har lärarutbildningen svårt att klara en bra rekrytering i konkurrens med exempelvis läkar- och juristutbildning. Lönen och arbetsmiljön skrämmer bort många sökande, visar en ny undersökning "Vem blir vad - och varför". Lärarutbildningen måste få ny inriktning, ämneslärare i grund- och gymnasieskolan behöver annan kompetens. De vill leda och undervisa, medan de som är inriktade på de yngsta barnen ofta vill just jobba med barn.

Tidigare har starka krafter strävat mot att slopa begreppet undervisning för att i stället låta lärarna vara handledare åt elever som fritt söker kunskaper. Man föreställde sig att lektionsfixeringen skulle kunna brytas, inte minst med hjälp av förbättrad informationsteknik.

När eleven sökte kunskap "behövs inte läraren som undervisare, utan snarare som den som står vid sidan och ger råd någon gång emellanåt", skriver Anders Björnsson i sin bok om Sacos historia, "I kunskapens intresse". Det är en syn på skolan och undervisningen som vi/jag vill bekämpa.

Ett återupprättande av läraryrket kräver vid sidan av bra avtal en uppgörelse om synsättet på den svenska skolan och dess lärarkår. Lärarkårens löneutveckling har varit oerhört svag jämfört med många andra grupper på arbetsmarknaden. Detta gäller inte minst de lärare som undervisar de äldsta eleverna. Sverige måste få de bästa och mest lämpade att välja läraryrket. Internationella undersökningar visar att lärarnas kompetens har stor betydelse för elevernas resultat.

Varje ny lärare måste därför ha kunskaper anpassade till de framtida arbetsuppgifterna - som är olika i olika delar av skolan. De ska uppskattas för sitt yrkesval och lärare ska känna att det är värt att stanna kvar i yrket.

Vi har ansett det viktigt att ta reda på vem som blir lärare och varför. Inte minst av den enkla orsaken att läraryrket är ett av de yrken som är det första steget på den akademiska klassresan. Lärarnas Riksförbund har därför låtit undersökningsföretaget Exquiro fråga nybörjarstudenter på jurist-, lärar-, läkar- och socionomprogrammet om vilka drivkrafter som låg bakom deras utbildningsval.

I undersökningen "Vem blir vad - och varför" kan vi med glädje se att många lärarstudenter inspirerats till sitt yrkesval genom lärare de själva mött. Men samtidigt är det många av de andra studenterna, som trots att de övervägt att bli lärare, valt bort det på grund av arbetsmiljön och lönen i läraryrket.
Av de 1 757 studenter som svarade framgår det bland annat att 32 procent av de blivande juristerna, 40 procent av läkarna och 41 procent av socionomerna övervägt att bli lärare. Skälen till att man valt bort läraryrket varierar men ungefär 30 procent uppger lärares arbetsmiljö som orsak.

Bland de blivande jurister som valt bort läraryrket uppger 40 procent lönen som orsak till detta och även bland läkarstudenterna är lönen ett tungt vägande skäl. Här missar skolan många ämnen till duktiga och kunniga lärare.

Tidigare undersökningar visar också att många utbildade lärare har lämnat yrket på grund av låga löner och dåliga arbetsvillkor. Ofta uppger de att de blivit erbjudna ett annat arbete - vilket tyder på att det är personer som i andras ögon uppfattas som kompetenta.

För goda resultat i skolan krävs bra lärare och då måste läraryrket spela i den akademiska världens högsta division. Det är orimligt och ohållbart i längden att man skall behöva byta läraryrket mot ett annat för att kunna höja sin lön.

I vår undersökning framkommer att lärarstudenter som valt olika inriktning styrs av olika motiv. Någon "enhetslärare" ser vi inte.
Bland lärarstudenter inriktade mot arbete med yngre barn finns fler som motiverar sitt yrkesval med just en önskan att arbeta med barn och ungdomar.

Bland blivande lärare i grund- och gymnasieskolan uttrycks i stället ett större intresse av att få leda och undervisa. Intresset för ett eller flera ämnen uppges som främsta skäl bland blivande lärare i gymnasieskolan. Att vara intresserad av ett ämne och att vilja undervisa har de sista decennierna ansetts vara föråldrat. Där kan finnas ett av flera skäl att många valt bort ämneslärarutbildningarna.

I dag finns 1,2 sökande på varje utbildningsplats för lärare. På 1980-talet var sökandetrycket på lärarutbildningen mycket högre än på läkar-, jurist och civilingenjörsutbildningen.
1982-1983 var det 17,6 sökande på varje plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen, 11,6 sökande på mellanstadielärarutbildningen - och på varje utbildningsplats för att bli lärare i historia/samhällskunskap gick det 24,6 sökande.

För att komma till rätta med detta föreslår Lärarnas Riksförbund följande för att öka attraktionskraften inom läraryrket - och för att också förbättra elevernas resultat och kunskaper.

Bättre lön och löneutveckling. Lärares ingångslöner ligger runt 20 000 kronor oavsett kategori. Snittlönen för en 55-årig gymnasielärare är 26 000. Höga ingångslöner och en god löneutveckling är avgörande för att kunna konkurrera med andra utbildningar.

Förbättrad arbetsmiljö i skolan. Kraftinsatser måste sättas in för att förbättra arbetsmiljön i skolan. Smutsiga och nedslitna lokaler lockar inte. Nolltolerans mot hot, våld och okvädingsord måste råda för att lärare och elever ska trivas och goda resultat bli följden.

Kommunala huvudmannaskapet bör utredas. Lärarnas Riksförbund var skarpt kritisk till kommunaliseringen av skolan. Nu 17 år efter kommunaliseringen har många av våra farhågor besannats. Skolan är inte likvärdig. Det spelar roll vilka dina föräldrar är och var du bor. Regeringen bör skyndsamt tillsätta en utredning som får till uppgift att utvärdera kommunaliseringens konsekvenser för skolan och lärarkåren.

Tydligare inriktning på lärarutbildningen. Minska antalet platser på lärarutbildningen och pröva vilka lärosäten som bör få examensrätt för olika inriktningar - det krävs specialisering för ökad kvalitet. Vi anser att ett lärosäte bara ska få bedriva lärarutbildning i ämnen där man har dokumenterad kompetens. Vi ser fördelar med att även lärarstudenter kan tvingas flytta för att söka sig till en viss inriktning eller ett önskat lärosäte.

En ämneslärare på gymnasiet behöver en annan kompetens än en förskollärare. Renodla därför de olika inriktningarna beroende på i vilken skolform man ska vara verksam, helt i enlighet med regeringens direktiv till lärarutbildningsutredningen. Vi ser med förväntan fram mot förslaget till ny lärarutbildning som presenteras i höst.

Inrätta en auktorisation för lärare. Vissa kvalificerade arbetsuppgifter som betygssättning, handledning av lärarstudenter och mentorskap för nya lärare ska av kvalitetsskäl enbart få utföras av auktoriserade lärare. På så sätt skapas förtroende för skolan från samhällets sida och en tydlig karriärväg skapas för lärarna. Tydliga behörighetsregler som huvudmännen är skyldiga att följa skulle skapa mycket bättre förutsättningar för att rekrytera studenter till lärarutbildningarna.

Det ligger i vårt och allas intresse att de bästa väljer, och stannar kvar i, läraryrket för att utbilda och lyfta våra barn och ungdomar till högt motiverade och väl kvalificerade produktiva samhällsmedborgare.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68.
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-20 13.39

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll