Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +
21 sep 2006

Yttrandefriheten i skolan

Elevernas attityder, värderingar och läsvanor.

Tio procent av eleverna i grundskolan anser inte att alla har lika människovärde. 18 procent ser homosexualitet som en sjukdom. De elever som inte läser några böcker är mer intoleranta än genomsnittet, skriver Metta Fjelkner, som idag presenterar rapporten "Yttrandefriheten i skolan" om elevernas attityder, värderingar och läsvanor.

Årets tema på bokmässan i Göteborg är yttrandefrihet. En hörnsten i det demokratiska samhället är den gemensamma grund av demokratiska värderingar, som bland annat ska förmedlas i skolan. Alla individers lika människovärde, respekt för oliktänkande och ett öppet förhållningssätt i undervisning och andra skolaktiviteter bygger på detta. Olika typer av främlingsfientlighet och homofobi utgör motsatser till dessa demokratiska värderingar.

Lärarnas Riksförbund presenterar i dag en undersökning av elevernas inställning till sina medmänniskor.
Undersökningen har genomförts bland niondeklasser av Exquiro Market Research och svarsfrekvensen ligger på 66 procent (1 077 elever). Vi har dessutom undersökt litteraturens och läsningens betydelse för elevernas attityder.

Rapporten visar på en i många fall oroande bild över den intolerans som finns hos en del elever. Den visar bland annat att upp till 10 procent (13 procent för pojkarna och 6 procent för flickorna) av eleverna anser att alla individer inte har lika stort människovärde och att upp till 18 procent anser att homosexualitet är en sjukdom. Undersökningen visar även att upp till 33 procent av eleverna anser att det talas allt för mycket om nazismen och utrotningen av judar. Vad detta är uttryck för ger undersökningen inte svar på. Men det måste tas på största allvar!
Eleverna har också fått svara på ett antal frågor som rör läsning av böcker i skolan. Det framgår tydligt att de elever som inte läser några böcker är mindre toleranta än genomsnittet. Mer än var tionde elev har inte läst en enda skönlitterär bok inom skolans ram under den senaste terminen. Om vi enbart lyfter fram pojkarna är det hela 17 procent som inte läste en enda bok under senaste terminen. Liknande resultat presenterade vi vid förra årets bokmässa.

Vi har i vårt arbete funnit intressanta och viktiga samband. Vid korskörningar av resultaten visar det sig att det är upp till 21 procent av dem som inte läser skönlitterära böcker som anser att alla människor inte har lika stort människovärde. Tolerans och läsning hör ihop och främjar varandra. Resultaten visar också att det är viktigt att eleverna kan historien och att det finns läroböcker och skönlitteratur som behandlar detta.

Vi vill få till stånd en debatt om skolans värdegrundsarbete och om samhällets ansvar för att skapa ett mer tolerant samhälle. Detta känns särskilt angeläget när det nu efter valet visar sig att högerextrema och främlingsfientliga krafter stärkts. Sverigedemokraterna har exempelvis gått kraftigt framåt och får ett mandat i Göteborgs fullmäktige, över fem procent av rösterna i Mölndal och över 20 procent i Landskrona. På fler platser i Sverige är man nu större än någonsin tidigare.

- Jag är mycket oroad för vad detta kommer att betyda för utvecklingen i vårt samhälle om man lägger samman de stora framgångarna för ett högerextremt parti med resultaten i enkätundersökningen, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Ett tydligt könsmönster framträder där pojkar har betydligt är mer intoleranta än flickor. Det gäller synen på invandrare, homosexuella, judar, etcetera. Men det är viktigt att framhålla att majoriteten av elever i grundskolans år 9 inte har negativa attityder till olika minoriteter. När det gäller de elever som trots allt har tveksamma eller direkt negativa attityder finns det givetvis många olika teorier om varför det är på det sättet.
Skolan kan och bör inte lösa alla problem som dyker upp i samhället. Däremot kan skolan utgöra en nödvändig mötesplats där elever med vitt skilda bakgrunder inte bara möts utan även får kunskaper och insikter när det gäller olika kulturer och minoriteter, menar Metta Fjelkner.

För att komma tillrätta med problemen föreslår vi följande:
Satsa på en nationell läskampanj. Regeringen bör snarast ta initiativ till en nationell läskampanj. Där det främsta målet ska vara att man tidigt i grundskolan ska bekanta sig med olika typer av skönlitteratur, för att på sådant sätt upparbeta en läsvana bland samtliga elever. Undersökningen visar att fler än var tionde elev inte läser alls i årskurs nio.

Väck ungas intresse. Författarna måste väcka ungdomars intresse Vår undersökning visar tydligt de skönlitterära författarna inte når fram till en stor del av ungdomarna. Detta gäller i synnerhet pojkarna.

Se över formerna för värdegrundsarbetet. Det bästa sättet att motarbeta fördomar är att skaffa sig kunskap. Det är med ämneskunskaperna som bas som vi gemensamt ska skapa en värdegrund i skolan.

Fler män i läraryrket. Det måste råda en bred enighet att pojkarnas negativa attityder utgör ett stort problem i dagens skola, därmed också en bred enighet om att satsningar måste göras för att förbättra denna situation. I skolan behövs både manliga och kvinnliga förebilder. En av åtgärderna för att komma tillrätta med problematiken är att bryta snedrekryteringen till lärarutbildningen — fler män behövs i läraryrket.

Förbättra lärarutbildningen. Lärarutbildningen måste ge lärare mer utbildning i hur man kan nyttja skönlitteratur i arbetet med värdegrunden. Lärarutbildningen ska också ge kunskaper om minoriteter i samhället. Utbildningen för specialpedagoger är otillräcklig och feltänkt. Som ett första steg bör dagens utbildning för specialpedagoger slopas och ersätts med en ny speciallärarutbildning.

Anställ enbart utbildade och behöriga lärare. Det viktigaste stödet för att eleverna ska lära sig läsa är utbildade och engagerade lärare. Möjligheten för arbetsgivare att tillsvidareanställa personer som saknar den formella kompetensen bör slopas. I syfte att kvalitetssäkra och förbättra undervisningen vill vi, vid sidan om en högkvalitativ lärarutbildning och att lärarna undervisar inom de ämnen och de skolår de har utbildning för, att det införs en statligt sanktionerad auktorisation.

Inför handledning av beteendevetenskapliga specialister. Skolan ska vara en plats för många olika professioner. Undersökningen visar att lärare gör ett gediget arbete när det gäller att påverka elever. Det är dock ett svårt arbete och innefattar olika former av gruppdynamiska processer. Vid behov ska lärarnas erbjudas stöd och handledning av beteendevetenskapligt utbildade personer som kuratorer och psykologer för att på ett professionellt sätt möta eleverna.
 

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68.
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Pontus Bäckström

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-20 15.39

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll