Förstelärare eller lektor

Vem kan söka tjänsterna och vad innebär uppdraget?

Skolhuvudmän kan inrätta karriärtjänster för lärare genom att söka statsbidrag från Skolverket. Bidragen ska täcka kostnader för löneökningar. Syftet med karriärtjänsterna är att göra läraryrket mer attraktivt genom bättre utvecklingsmöjligheter och höjning av lärarnas kompetens, men till del också att locka lärare till skolor med särskilt svåra förutsättningar.

Ett nytt statsbidrag för karriärtjänster gäller från 1 juli 2020. Det är uppdelat i två så kallade bidragspotter för att möjliggöra olika nivåer på löneökningar beroende på vilken typ av skola en karriärlärare arbetar på. Bidragspott 1 riktar sig till huvudmän med skolor som bedöms inte ha särskilt svåra förutsättningar. Bidragspott 2 riktar sig till huvudmän med skolor med särskilt svåra förutsättningar. Skolverket har utifrån en bedömning av elevernas socioekonomiska bakgrund på varje enskild skolenhet tagit fram vilka skolor hos en huvudman som anses ingå i pott 2. Vilka skolor det rör sig om framgår av Skolverkets bidragsramar som finns publicerade på Skolverkets webbplats. Samma huvudman kan få medel från båda potterna. Statsbidraget ska gå till lärarens lön och sociala avgifter.

En förstelärare i bidragspott 1 ska få en löneökning med minst 5 000 kronor per månad. I bidragspott 2 ska läraren få en löneökning med minst 10 000 kronor.

För lektorer ska löneökningen i bidragspott 1 vara minst 10 000 kronor och för bidragspott 2 minst 15 000 kronor. Ett krav är att en lärare med karriärtjänst ska arbeta med undervisning och uppgifter som hör till undervisningen minst 50 procent av arbetstiden. I övrigt är det huvudmannen som formulerar tjänsternas innehåll. Karriärtjänsterna ska tillsättas i enlighet med ett öppet ansökningsförfarande efter utlysning av arbetsgivaren.

På skolverket.se kan du läsa mer om statsbidragen och uppdragen för förstelärare och lektorer.

Arbetsuppgifter för karriärlärare

Tjänsternas innehåll varierar mellan olika arbetsgivare. En förstelärare kan till exempel:

• ansvara för introduktionen av nyanställda lärare
• coacha andra lärare
• initiera pedagogiska samtal
• initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen
• vara examensansvarig på gymnasieskolan eller inom vuxenutbildningen
• ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU)
• vara huvudansvarig för ett ämne

En lektor kan till exempel:

• driva ämnesövergripande projekt
• bedriva egen forskning
• handleda andra lärare i frågor kopplade till det specifika ämnet
• hålla i kontakten med universitet och högskolor
• hålla sig uppdaterad om aktuell forskning på området och att sprida den kunskapen i kollegiet, och vara huvudansvarig för ett ämne

Karriärlärare kan även ha andra uppgifter. Det viktiga är att uppgifterna motiveras utifrån hur de ska kunna bidra till att utveckla undervisningen och förbättra elevernas måluppfyllelse. Övriga uppgifter kan exempelvis vara ett särskilt ansvar för betyg och bedömning, forskningsbevakning och arbetslagsledning.

Kvalifikationer - vem kan bli karriärlärare?

Dessa krav måste uppfyllas för att en lärare ska kunna utses till förstelärare eller lektor. Kraven utgör en miniminivå.

Läs mer om kraven i SFS 2019:1288.

En förstelärare

• är legitimerad lärare
• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet
• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
• även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.

En lektor

• är legitimerad lärare
• har avlagt en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen)
• har under minst fyra års tjänstgöring som lärare i skolväsendet visat pedagogisk skicklighet (lärare som har undervisat på universitet eller högskola behöver inte uppfylla detta krav).

Lön för förstelärare och lektorer

Huvudmannen får från staten 5 000 kronor per månad för en förstelärare och 10 000 kronor per månad för en lektor på ”vanliga” skolor - plus kostnaderna för sociala avgifter. För förstelärare respektive lektorer på skolor med särskilt svåra förutsättningar får huvudmannen 10 000 kronor per månad för en förstelärare och 15 000 kronor per månad för lektorer.

Det är rimligt att dessa summor följer individen. Det vill säga att en förstelärare får en löneökning om exempelvis 5 000 kronor i månaden. Den nya lönen bör enligt Lärarnas Riksförbund vara en ny fast ”kontant” lön, alltså inte ett lönetillägg.

När huvudmannen utser flera förstelärare och lektorer kan löneökningen differentiera mellan tjänsterna. Den sammantagna löneökningen ska dock exempelvis minst vara summan av beloppen 5 000 kronor och 10 000 kronor för de olika tjänsterna.

Du kan förhandla om tjänstens innehåll

När det gäller karriärlärarnas arbetsvillkor är det i stort sett upp till huvudmannen att förhandla och bestämma över dessa. Det som inte står angivet i statlig förordning kan du förhandla om. Det innebär att du själv som förstelärare/lektor, eller med hjälp av Lärarnas Riksförbund lokalt, kan komma överens med rektor, eller huvudman, om sådant som till exempel arbetsuppgifter och uppdrag.

Kräv ett skriftligt formulerat uppdrag

Det är viktigt att du som karriärlärare har ett skriftligt formulerat uppdrag som är individuellt för dig, där såväl syfte som arbetsuppgifter finns nedtecknade. Detta ökar tydligheten för både din och arbetsgivarens del, men det stärker också legitimiteten för det du gör gentemot kollegorna. Endast ett fåtal arbetsuppgifter bör nämnas som du som karriärlärare kan fokusera på. Exempelvis kan uppdraget innebära att handleda kollegor eller bedriva ett särskilt ämnesansvar. Du bör ha goda möjligheter att tillsammans med din arbetsgivare påverka innehållet i uppdraget och de åtföljande arbetsuppgifterna.

Tid för uppdraget som förstelärare och lektor

Om huvudmannen vill åstadkomma förändring i verksamheten till följd av karriärreformen, är det rimligt att tid på något sätt avsetts för förstelärarnas och lektorernas uppdrag. Det bästa är att förhandla om tid när du ska tillträda en karriärtjänst, men det går givetvis att ta upp frågan för dig som är befintlig förstelärare eller lektor. Förbered dina argument för hur du vill använda din arbetstid, och vilka positiva effekter det kan få för undervisningens utveckling.