Förslag om ett nationellt professionsprogram för lärare

Så ska lärare kunna utvecklas i sitt yrke

Regeringen har tagit fram ett förslag på ett professionsprogram för fortbildning och meritering för lärare. Syftet är att ge lärare bättre möjligheter utveckling inom yrket med stöd av nationella regleringar och resurser. Lärarnas Riksförbund har kommenterat förslaget i ett remissvar.

Texten på den här sidan har uppdaterats i september 2022 med anledning av att det tillkommit ny information om hur regeringen tänker sig programmet ska se ut liksom att ett riksdagsval ägt rum.

Juli 2022:

Professionsprogram viktig delseger för Sveriges lärare

Sveriges lärare har vunnit en stor delseger i och med det efterlängtade förslaget från regeringen om en lagstiftning som innebär ett nationellt professionsprogram för rektorer och legitimerade lärare och förskollärare. Men för att nå hela vägen fram kräver facken sedan tidigare att professionsprogrammet måste ledas av professionen. Läs mer: Professionsprogram en delseger för Sveriges lärare.

Professionsprogram för lärare

Regeringen har tagit fram ett förslag på ett professionsprogram Länk till annan webbplats. för fortbildning och meritering för lärare som föreslås träda i kraft i juli 2024. Syftet med programmet är att ge lärare bättre möjligheter utveckling inom yrket med stöd av nationella regleringar och resurser.

En lagrådsremiss presenterades i juli 2022 med mer detaljer kring programmet och ett antal större förändringar jämfört med det ursprungliga förslaget.

Ursprungligen väcktes förslaget av Skolkommissionen i dess slutbetänkande Länk till annan webbplats. från 2017 och har sedan utretts och beretts vidare i Björn Åstrands utredning Med undervisningsskicklighet i centrum Länk till annan webbplats. som presenterades 2018.

Professionsprogrammets beståndsdelar

Programmet föreslås förenklat bestå av två delar:

  • En nationell struktur för fortbildning, där olika typer av fortbildningsinsatser ska ingå och kunna erbjudas till lärare.
  • Ett statligt meriteringssystem med ett antal olika meriteringsnivåer för legitimerade lärare, varav en ska förutsätta att man har en forskarexamen.

Vad krävs för att kunna meritera sig?

I grunden krävs att du är legitimerad lärare. Det ursprungliga förslag som presenterades 2021 innehöll två meriteringssteg, meriterad och särskilt meriterad men efter omfattande remissynpunkter öppnade regeringen för att programmet kan innehålla fler meriteringsnivåer än två, men att en nivå ska förutsätta en examen på forskarnivå. Skolverket därför fått i uppdrag att undersöka bland annat hur villkoren för en meriteringsnivå benämnd ”erfaren” för legitimerade lärare skulle kunna konstrueras.

Hur ska arbetet med professionsprogrammet gå till?

Professionsprogrammet föreslås bli reglerat i skollag och nationella föreskrifter. Skolverket ska ansvara för programmet med stöd av ett nytt rådgivande organ, Rådet för professioner i skolväsendet. Rådet föreslås bestå av totalt nitton ledamöter varav tio professionsföreträdare (sju lärare/förskollärare och tre skolledare), fyra lärosätesföreträdare, tre huvudmannaföreträdare samt två Skolverksrepresentanter. Professionsföreträdarna ska inneha majoriteten i rådet i syfte att säkerställa att lärarna ges ett reellt inflytande över arbetet. Ordförandeskapet kommer, åtminstone initialt, innehas av en Skolverksföreträdare och vice ordförandeskapet av en professionsföreträdare.

Rådets huvuduppgifter ska vara att bistå Skolverket med att ta fram närmare kriterier för meritering inom programmet, identifiera vilka typer av kompetensutveckling och fortbildning som ska ingå i programmet och i övrigt utreda olika frågor med koppling till professionsprogrammet.

Vad händer nu?

Professionsprogrammet föreslås träda i kraft i juli 2024 men en proposition har ännu inte lagts på riksdagens bord. Efter valet i september 2022 är det också i skrivande stund oklart om, när och hur arbetet tas vidare av en ny regering och riksdagsmajoritet. Skolverket har dock fått i uppdrag att arbeta vidare med innehållet i programmet, bland annat mot bakgrund av att många remissinstanser ansåg att det behövdes förtydliganden och förändringar på en rad områden i regeringens förslag, vilket ska vara klart hösten 2023.

Vidare har Skolverket fått i uppdrag att inrätta det särskilda rådgivande organet Rådet för professioner i skolväsendet som ska bistå i arbetet med innehållet. Skolverket har sedan tidigare fått pengar och tagit fram några fortbildningsinsatser, bland annat en mentorsutbildning för erfarna lärare. Länk till annan webbplats. Du kan ta del av vad olika instanser tyckt om förslaget på regeringens webbplats. Länk till annan webbplats.

Vad tycker Lärarnas Riksförbund om förslaget?

Lärarnas Riksförbund har välkomnat att förslaget lagts fram och stödde också i huvudsak ursprungsförslaget i Björn Åstrands utredning Länk till annan webbplats.. För förbundet har det varit mycket viktigt att ett i grunden statligt meriterings- och fortbildningssystem inrättas. Det har också varit viktigt att alla legitimerade lärare ges reella möjligheter att ta del av meriterings- och fortbildningssystemet oberoende av arbetsgivarens godtycke. Det är avgörande för att professionsprogrammet ska få den legitimitet och acceptans som dagens karriärsteg och lärarlönelyft till stor del saknar. Men förbundet har också sett brister med förslaget, inte minst följande:

  • Regeringen föreslog ursprungligen för få meriteringssteg vilket kan missgynna många lärare. Därför är det positivt att Skolverket getts i uppdrag att överväga fler steg.
  • Rådet för professioner i skolväsendet blir inte ett eget oberoende organ, utan endast rådgivande till Skolverket.

Lärarnas Riksförbund har skrivit remissvar som bland annat tar upp förslag på fler meriteringssteg som bör införas. Läs mer om vad Lärarnas Riksförbund anser om förslaget i vårt remissyttrande Länk till annan webbplats. och i Skolvärlden Länk till annan webbplats.. Du kan ta del av vad olika andra instanser tyckt om förslaget på regeringens webbplats Länk till annan webbplats..

BAKGRUND

Så har förslaget arbetats fram