Förslag om ett nationellt professionsprogram för lärare

Så ska lärare kunna utvecklas i sitt yrke

Regeringen har tagit fram ett förslag på ett professionsprogram för fortbildning och meritering för lärare. Syftet är att ge lärare bättre möjligheter utveckling inom yrket med stöd av nationella regleringar och resurser. Lärarnas Riksförbund har kommenterat förslaget i ett remissvar.

Professionsprogram för lärare

Regeringen har tagit fram ett förslag på ett professionsprogram Länk till annan webbplats. för fortbildning och meritering för lärare som föreslås träda i kraft i juli 2023. Syftet med programmet är att ge lärare bättre möjligheter utveckling inom yrket med stöd av nationella regleringar och resurser.

Förslaget skickades ut på remiss i juli 2021. Nu bereds inkomna remissynpunkter inom Utbildningsdepartementet. En lagrådsremiss väntas läggas innan valet i september 2022.

Ursprungligen väcktes förslaget av Skolkommissionen i dess slutbetänkande Länk till annan webbplats. från 2017 och har sedan utretts och beretts vidare i Björn Åstrands utredning Med undervisningsskicklighet i centrum Länk till annan webbplats. som presenterades 2018.

Professionsprogrammets beståndsdelar

Programmet föreslås förenklat bestå av två delar:

  • En nationell struktur för fortbildning, där olika typer av fortbildningsinsatser ska ingå och kunna erbjudas till lärare.
  • Ett statligt meriteringssystem med två steg för legitimerade lärare: meriterad lärare och särskilt meriterad lärare.

Vad krävs för att kunna meritera sig?

I grunden krävs att du är legitimerad lärare, även om regeringen har några undantag i sitt förslag.

För att uppnå steget meriterad lärare ska följande krävas enligt förslaget:

  • åtta års erfarenhet av undervisning i skolväsendet eller fyra års erfarenhet av undervisning i skolor med särskilt svåra förutsättningar,
  • förmåga till undervisning av hög kvalitet,
  • att läraren ska ha genomfört viss kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet
  • att läraren under en viss tid har haft ansvar för en särskilt kvalificerad arbetsuppgift eller genomgått kompetensutveckling särskilt avsedd för sådana arbetsuppgifter.

För steget särskilt meriterad lärare ska följande krävas enligt förslaget:

  • en avlagd licentiat- eller doktorsexamen avseende ämnesdidaktik eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hänföras till ett undervisningsämne inom skolväsendet eller inom det specialpedagogiska ämnesområdet.
  • att läraren har visat pedagogisk skicklighet under minst fyra års tjänstgöring som lärare inom skolväsendet eller genom att ha undervisat på universitet eller högskola.

Efter meriteringen är man inte garanterad en särskild typ av tjänst utan det är upp till arbetsgivaren att avgöra. Det är Skolverket som ska fatta beslut om när en lärare ska anses vara meriterad. Ett meriteringssteg föreslås också bli en skyddad titel, vilket innebär att benämningen i skolväsendet bara får användas av den lärare som har fått beslut om sådan meriteringsnivå.

Hur ska arbetet med professionsprogrammet gå till?

Professionsprogrammet föreslås bli reglerat i skollag, förordning och andra nationella föreskrifter. Skolverket ska ansvara för programmet med stöd av ett nytt rådgivande organ, Rådet för professioner i skolväsendet. Rådet föreslås bestå av totalt tretton ledamöter varav sju professionsföreträdare, två lärosätesföreträdare, tre huvudmannaföreträdare samt en Skolverksrepresentant. Professionsföreträdarna ska inneha majoriteten i rådet liksom ordförandeskapet i syfte att säkerställa att lärarna ges ett reellt inflytande över arbetet. Rådets huvuduppgifter ska vara att bistå Skolverket med att ta fram närmare kriterier för meritering inom programmet och identifiera vilka typer av kompetensutveckling och fortbildning som ska ingå i programmet.

Regeringsförslaget saknar många detaljer om hur programmet ska fungera i praktiken utan mycket ska lösas av Skolverket med stöd av rådet. Det gäller inte minst vilka närmare kriterier som ska vara uppfyllda för meritering och på vilket sätt lärares undervisningsskicklighet ska bedömas och vägas in.

Vad händer med dagens karriärtjänster?

Dagens system med karriärtjänster knyts till professionsprogrammet genom att det i framtiden ska krävas att man minst uppnått steget meriterad lärare för att få behålla sin förstelärartjänst. En övergångsperiod på fem år ska ge tidsmässiga möjligheter för den enskilde läraren att göra detta. Befintliga karriärlärare ska dock kunna behålla sin karriärtjänst utan att meritera sig om man fortsätter vara anställd hos samma huvudman.

Vad händer nu?

Professionsprogrammet föreslås träda i kraft i juli 2023. Nu bereds inkomna remissynpunkter inom Utbildningsdepartementet och en lagrådsremiss väntas läggas innan valet i september 2022. Skolverket får under tiden ett regeringsuppdrag att jobba vidare med innehållet i programmet, bland annat mot bakgrund av att många remissinstanser ansåg att det behövdes förtydliganden och förändringar på en rad områden i regeringens förslag. Skolverket har sedan tidigare fått pengar och tagit fram några fortbildningsinsatser, bland annat en mentorsutbildning för erfarna lärare Länk till annan webbplats.. Du kan ta del av vad olika instanser tycker om förslaget på regeringens webbplats. Länk till annan webbplats.

Lärarnas Riksförbund fortsätter att försöka påverka den slutgiltiga utformningen av reformen genom opinionsbildning Länk till annan webbplats. och möten med regeringsföreträdare och andra nyckelaktörer. Förbundets nyinrättade professionsråd Länk till annan webbplats. arbetar också med frågan och diskuterar vad som är viktigt att bevaka och påverka för att säkerställa att det får så hög legitimitet som möjligt i lärarkåren.

Vad tycker Lärarnas Riksförbund om förslaget?

Lärarnas Riksförbund har välkomnat att förslaget lagts fram och stödde också i huvudsak ursprungsförslaget i Björn Åstrands utredning Länk till annan webbplats.. För Lärarnas Riksförbund är det mycket viktigt att ett i grunden statligt meriterings- och fortbildningssystem inrättas. Det är också viktigt att alla legitimerade lärare ges reella möjligheter att ta del av meriterings- och fortbildningssystemet oberoende av arbetsgivarens godtycke. Det är avgörande för att professionsprogrammet ska få den legitimitet och acceptans som dagens karriärsteg och lärarlönelyft till stor del saknar. I dag är också det ett välkänt problem att lärare alltför sällan har inflytande över den fortbildning de behöver eller ens får ta del av relevant fortbildning. Detta framgår av Lärarnas Riksförbunds rapport Länk till annan webbplats. från 2021.

Rätt genomförd kan reformen innebära att lärares rätt och möjligheter till bra fortbildning stärks genom ett ökat statligt ansvar. Reformen kan också möjliggöra att lärare premieras för att de fortbildar sig. Det är bra att statliga meriteringssteg införs. Det är också bra att skollagen reglerar huvudmännens skyldighet att ge möjlighet till fortbildning inom programmet. Lärarkåren kan också få ett ökat inflytande över sin egen professionsutveckling, bland annat genom det nya rådet som föreslås.

Men Lärarnas Riksförbund ser också klara brister med förslaget som behöver åtgärdas, inte minst följande:

  • Regeringen föreslår för få meriteringssteg vilket kan missgynna många lärare.
  • Grundutbildning för obehöriga ska ingå.
  • Rådet för professioner i skolväsendet blir inte ett eget oberoende organ, utan endast rådgivande till Skolverket.

Lärarnas Riksförbund har skrivit ett remissvar som bland annat tar upp förslag på fler meriteringssteg som bör införas. Läs mer om vad Lärarnas Riksförbund anser om förslaget i vårt remissyttrande Länk till annan webbplats. och i Skolvärlden Länk till annan webbplats..

BAKGRUND

Så har förslaget arbetats fram