Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Studie- och yrkesvägledares yrkesetik

Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i ett alltmer utpräglat kunskapssamhälle med återkommande studie- och yrkesval i ett för individen livslångt perspektiv. Studie- och yrkesvägledarens profession bör därför relateras till en egen yrkesetik.

De etiska riktlinjerna är i första hand avsedda som stöd vid ställningstaganden i studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning.

De ska också stimulera till diskussion om studie- och yrkesvägledares yrkespraktik. Härigenom stärks studie- och yrkesvägledarnas profession och deras reflekterade och medvetna handlande i situationer där etiska överväganden bör göras till exempel när vägledaren hamnar i korstryck vad gäller olika intressenters förväntningar och krav.

 

Behovet av etiska riktlinjer

Studie- och yrkesvägledaren befinner sig i ett korstryck vad gäller olika intressenters förväntningar. Det handlar ofta om motstridiga intressen och oförenliga krav där den enskilde vägledningssökande är utsatt och i beroendeställning. Studie- och yrkesvägledares arbete i skolan kan också innebära rollkonflikter när vägledaren både ger personlig vägledning och ingår i planeringen av lärande och elevvårdsinsatser. Som stöd i balansen av de motstridiga intressena behöver studie- och yrkesvägledaren etiska riktlinjer vid sin bedömning. 

Människo- och kunskapssyn

  • Studie- och yrkesvägledaren utgår från att:
  • Varje människas har talanger, kunskap och erfarenhet som kan tas till vara i utbildning och arbete.
  • Varje människa är i grunden aktiv och har behov av att ha en meningsfull uppgift. 
  • Varje människa har en självbild som skapas i relationer och skeenden. Bilden är påverkbar och föränderlig. Det är viktigt att den är positiv och realistisk.
  • Varje människa har ett ansvar, och vill också ta ansvar, för sin situation och sina handlingar.
  • Varje människa har möjlighet att utvecklas och förändras.
  • Kunskap är inte statisk, nya rön och vetenskaper förändrar bilden.
  • Kunskapsprocessen fortgår i det livslånga lärandet.

Begreppet etik

Etik definieras här som de filosofiska övervägandena över det goda livet med och för andra och skiljer sig från moral som är ett samhälles, en grupps eller given epoks uppfattning om vilka egenskaper, praktiska principer och regler som ska gälla för vad som är på gott eller ont.

Etiska grunder

De allmänna principerna för vägledarens yrkesetik bygger på de etiska värden, som kan härledas ur FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter - artikel 28, grundläggande principer för den offentliga verksamheten, ILO:s konvention nr 142 om yrkesvägledning, sekretesslagens bestämmelser samt officiella styrdokument för vägledningsverksamheten.

 


De etiska riktlinjerna

 

Människors unika och lika värde

  • Studie- och yrkesvägledaren respekterar varje människas unika och lika värde, hennes rätt till meningsfull utbildning och meningsfullt arbete, hennes egna värderingar samt hennes rätt till personlig integritet.
  • Studie- och yrkesvägledaren motverkar aktivt diskriminering på grund av kön, ålder, hudfärg, sexuell identitet, social och kulturell bakgrund, etnisk, politisk eller religiös tillhörighet, samhällsställning, eller på grund av förmåga eller prestation.
  • Studie- och yrkesvägledaren finner inte begreppet ras vara vetenskapligt grundat vad gäller människor och motverkar aktivt rasism och nazism.
  • Studie- och yrkesvägledaren främjar rättvisa och likabehandling - därvid ägnar vägledaren särskild uppmärksamhet åt att kompensera individers olika förutsättningar.
  • Studie- och yrkesvägledaren värnar om svaga och utsatta grupper och ser detta som en moralisk skyldighet.
  • Studie- och yrkesvägledaren erkänner som ett etiskt värde att uppgifter om personliga förhållanden, som en person lämnat i förtroende, inte utan medgivande får lämnas vidare till obehöriga.

Förhållningssätt i konflikten mellan vägledningssökandes behov och andras intressen

  • Studie- och yrkesvägledaren respekterar att vägledning alltid är frivillig.
  • Studie- och yrkesvägledaren redogör för förutsättningarna för kontakten, för sin egen kompetens och vid behov för andra alternativ, den sökandes rättigheter samt för sekretess och dokumentation.
  • Studie- och yrkesvägledaren skall alltid veta vem hon vägleder och ska se till att ha möjlighet till uppföljning och komplettering.
  • Studie- och yrkesvägledaren anpassar vägledningsinsatserna efter den vägledningssökandes behov. 
  • Studie- och yrkesvägledaren som i vägledningen eller undervisningen presenterar information strävar efter att den ska vara fullständig och ej präglad av partsintressen.
  • Studie- och yrkesvägledaren skall stå fri från sådana påtryckningar från andra intressenter som innebär en inskränkning i den sökandes möjlighet att själv komma fram till val och beslut. Vägledaren skall ur denna synpunkt fungera som den sökandes ombud.
  • Studie- och yrkesvägledaren strävar i urvalssituationer inför t. ex. utbildningar, arbeten eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder efter opartiskhet och neutralitet samt är beredd att motivera sina omdömen och handlingar.
  • Studie- och yrkesvägledaren klargör vid etisk konflikt eller dilemma vilka krav vägledarens yrkesetik ställer.
  • Studie- och yrkesvägledaren är väl medveten om sekretesslagens bestämmelser.

Förhållande till kollegor

  • Studie- och yrkesvägledaren skall respektera andra vägledares och lärares kunskaper och använda dem till gagn för den sökande. Vidare skall hon dela med sig av egna kunskaper och erfarenheter med syftet att den samlade kompetensen skall komma så många som möjligt till godo.
  • Studie- och yrkesvägledaren bidrar med stöd och konstruktiva synpunkter på andra vägledares, lärares och övriga samverkandes insatser i studie- och yrkesvägledningen och studie- och yrkesorienteringen.
  • Studie- och yrkesvägledaren, som iakttar oetiskt beteende hos en annan vägledare, lärare eller annan samverkande, strävar efter att komma till rätta med detta beteende, i första hand genom samtal med den berörde om det inträffade.

Professionalism

  • Studie- och yrkesvägledaren skall vara medveten om sin yrkesidentitet och erkänna sitt medansvar för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen som kompetensområde och strävar efter att på olika sätt bidra till den, bland annat genom utvecklings- och forskningsarbete.
  • Studie- och yrkesvägledaren strävar efter att upprätthålla vägledningens professionella standard genom att använda sig av metoder som bygger på vetenskaplig teori och beprövad erfarenhet.
  • Studie- och yrkesvägledaren har ett särskilt ansvar för att utveckla sitt professionella kunnande.
  • Till Studie- och yrkesvägledarens professionella kompetens hör också att vara väl medveten om de egna attityderna och värderingarna gentemot individ och samhälle.
  • Studie- och yrkesvägledaren skall vid offentligt framträdande i tal eller skrift göra klart om det sker i yrkesutövningen, som representant för någon organisation eller i egenskap av privatperson.

Kvalitet

  • Studie- och yrkesvägledaren säkrar kontinuerligt kvaliteten i sin verksamhet genom att kontinuerligt inventera behov, formulera mål, utvärdera resultat och utveckla metoderna för sitt arbete.
  • Studie- och yrkesvägledaren verkar för att vägledning ska bedrivas av examinerade studie- och yrkesvägledare samt för att fort- och vidareutbildningsmöjligheter ska finnas.
  • Studie- och yrkesvägledaren ska verka för att tillräckliga resurser t ex tid, material och teknisk utrustning avsätts för studie- och yrkesvägledningen.
  • Studie- och yrkesvägledaren ska verka för ett utvecklat samarbete med andra vägledare, lärare och andra, inte minst i arbetslivet.
  • Vägledaren skall till berörda instanser påtala sådana orättvisor och brister inom utbildnings- och arbetslivsområdet som framkommer i vägledningsarbetet. Detta kan ske genom direkt kontakt eller genom att delta i den offentliga debatten.
  • Vägledaren skall aktivt sträva efter att utveckla och upprätthålla förtroendet för studie- och yrkesvägledningen hos allmänheten. Detta förutsätter att vägledaren har en klar bild av sitt uppdrag och sin kompetens samt av vilka etiska värden, som skall tillämpas i yrkesutövningen.
  • Studie- och yrkesvägledaren ska hålla de yrkesetiska principerna levande och vidareutveckla dem genom att återkommande diskutera och bearbeta yrkesetiska ställningstaganden i arbetet och de konflikter av etisk innebörd som uppstår.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Johan Linder

Sidan senast uppdaterad: 2018-04-20 14.53